Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Datastyrd textproduktion, av Lars-Erik Hellberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Datastyrd textproduktion
av Lars-Erik Hellberg,
L M Ericssons Driftkontroll AB
Ny teknisk epok inför dörren
Hård priskonkurrens, stegrad kostnadsutveckling och brist
på utbildad arbetskraft är några av de faktorer, som fått det
grafiska fackfolket att med stort intresse följa och påskynda
den tekniska utvecklingen. Man är idag – mer än någonsin
tidigare – öppen för strukturrationaliseringar och nya
tekniska landvinningar inom en bransch, som av utomstående
betraktas som konservativ och i långa stycken helt
hantverksmässig, vilket är korrekt endast i viss utsträckning.
Automatisering är nämligen inget nytt för den grafiska industrin.
Redan för ett par år sedan började man använda sig av
automatisk databehandlingsteknik. Dessa år av experiment har visat,
att betydande rationaliseringar inom sätteritekniken är
möjliga.
Samarbete—framgångens väg
När det gällt att lösa de krav och önskemål, som sätterierna
ställer vid alla varierande slag av textproduktion, har ICT
i samarbete med sättmaskinstillverkarna sökt gå en
gemensam väg. Denna samordning har varit av stor betydelse.
Minskad forskningskostnad, ökad utvecklingshastighet och
samlade erfarenheter från två olika områden innebär för
användaren ekonomiska fördelar av stora mått i det långa loppet.
ICT och den grafiska industrin
ICT:s ledning insåg redan på ett tidigt stadium, att det inom
den grafiska branschen fanns en given plats för automatisk
databehandlingsteknik. En speciell arbetsgrupp avdelades att
utveckla system för datastyrd textproduktion och övriga inom
den grafiska branschen förekommande rutin- och
administrativa göromål. Arbetsuppgifterna visade sig vara många och
mycket snart växte arbetsgruppen ut och en speciell
programmeringsavdelning för den grafiska industrin hade formats.
Avdelningen är uppdelad i två hälfter. Den ena hälften
arbetar med programmering av ett mycket flexibelt modulsystem
för ICT 1900-serien. Detta system kan anslutas till varje slag
och typ av sättmaskin. Den andra hälften arbetar med de mera
generella arbetsuppgifterna. Som exempel kan nämnas: löne-
och ackordsrutiner, bokföring, kalkylering, lagerhållning,
automatiska teleöverföringar m. fl.
Metall- eller fotosättning?
Frågan om metall- eller fotosättning skall användas, har inte
något generellt svar. Det avgörande är helt och hållet
arbetets art. Allmänt kan dock sägas, att utvecklingen pekar mot
fotosättningsmaskinernas allt snabbare frammarsch. Detta
innebär för datamaskinen fördelen att få arbeta tillsammans
med en i arbetshastighet jämställd broder. Fotosättningens
kärnproblem har varit det oekonomiska
korrigeringsmomentet. Att lösa detta i en datamaskin, innan fotosatsen
framställes, har visat sig både praktiskt och ekonomiskt lönsamt.
Överhuvudtaget kan den på sina håll förekommande metoden
att söka rationalisera en begränsad del av
produktionsförloppet inte förväntas leda till några rationella och effektiva
system. Hela produktionsförloppet från leverans av
manuskript och bildoriginal till tryckt, bunden och distribuerad
trycksak, måste analyseras, innan vettiga beslut om införande
av ny teknik kan fattas.
Perforatorer med eller utan klarskrivare
Som inmatningsmedium till datamaskiner användes f. n.
nästan uteslutande hålremsan. Vid stansning av densamma
finns olika perforatorer att välja mellan. Såväl
datamaskinsföretagen som sättmaskinsfirmorna har till sina utrustningar
vanligtvis en perforator. Det föreligger inget krav att hålla
sig just till den perforator, som tillverkas av respektive data-
eller sättmaskinsföretag. Här gäller mera att se till
perforatorn som en enskild enhet i ett helt system. Avgörande för
val av perforator skall istället vara kraven på lättskrivning,
teckenrepresentation, räkneverksutrustning samt eventuella
anslutningsmöjligheter. Frågan om perforatorn skall prestera
klarskrift för nollkorrektur eller ej råder delade meningar
om. Personligen är jag av den uppfattningen, att en
klarskrift för nollkorrektur kan vara av stort värde i samspelet
med datamaskinen vid korrigeringarna. Påståendena att
perforeringshastigheten skulle bli lägre vid samtidig klarskrift
har inte med säkerhet kunnat konstateras.
Datamaskinens uppgifter
Datamaskinens främsta uppgifter vid textproduktion är idag:
Radutslutning. Bestämd radbredd, typsnitt, stilgrad, ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:57:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lmedata/43/0024.html
