Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Kooperation? Näe! Åh nej! Se, befolkningen är ju rätt så
burgen här i Tjust, fast den förstås är svårt ute för
borgensförbindelser, och så har den ju bra nog hjälp av skogen, så därför
har det just inte velat bli någon kooperation. Erfarenheterna
från andra håll ha ju inte varit just så lockande heller. Men det
vill ja säga förstås, att medan kor, får och svin förr togs av
privatslaktare i Vimmerby, så går alltsammans numera sen en
5–6 år direkt till slakthuset i Linköping. Det vill säga,
kanske inte riktigt alltsammans, för det är ju förstås en
privatslaktare, som far omkring och träffar avtal. Från Linköping
går köttet sedan till Stockholm och i ganska stor omfattning
till Oslo också.
– Det var konstigt.
– Jaa. Men det går dit i alla fall. Och så slår man sig ihop
om lastbilar för transporten till Linköping.
– Nå, är det mer också?
– Ja, det är ju fruktodling förstås. Vi ha ju till exempel
konserveringsfabriken i Gamleby. Och så är det biskötseln, och
man är ansluten till biodlareföreningen. Och så är det en
äggförsäljningsförening, som säljer egentligen på Norrköping.
Det intryck jag fått i Kronobergs län, halvvägs från
småländska höglandets toppområden ner till kustens slättbygder,
att det småländska jordbruket befann sig i ett egendomligt
osäkert, famlande tillstånd och i utomordentligt stor
utsträckning sökte hjälp av stödverksamhet, det befästes här under
färden nedför kustlandet, där vi stötte på saft- och
fruktmosfabrikation, stenhuggeri, snickeri, legokörning etc., medan rena
jordbruket nästan skymtade mer i bakgrunden som hjälp till köket.
Men samtidigt härmed framträdde också en längre hunnen
förståelse för samarbetets nödvändighet och ofrånkomlighet.
Redan Tjust-bygdens fruktförening uppe i Tjust gav
exempel på begynnande sammanslutning åtminstone av ortsintressen.
– Vi startade 1929, sade föreståndaren, en ung, sympatisk
man, och nu ha vi praktiskt taget alla fruktodlare med i hela
Tjust.
– Det är en andelsförening?
– Ja visst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
