Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruket upp med alla det tidsenliga jordbrukets former:
industrialisering, ekonomisk föreningsrörelse, export.
Första exemplet på ett dylikt fullt utbildat, småländskt
slättjordbruk mötte jag strax norr om Kalmar. Ett gods om 650
tunnland öppen jord, 200 tunnland skogs- och hagmark. Där
hade man 250 à 300 kor, 150 ungdjur, 34 arbetshästar, 10
unghästar, 6 modersuggor och 50 à 55 gårdssvin för att ta upp
skummjölken. Och där producerades i medeltal 1.500 à 1.600
liter mjölk pr dag, av vilka cirka 700 såldes oskummad inne i
Kalmar, plus 100 liter grädde och 700 liter skummad.
Detta var det första verkliga industribruk jag stötte på under
resan. Här hade jag på jordbrukets område exakt samma
intryck som på en fabrik, samma matematik, samma
överskådlighet och samma syn i stort. Men det var också ett storföretag,
ty ägaren drev jämsides med denna gård tre andra av samma
storleksordning, en i Skåne, en i Halland och en i Bohuslän.
Alla baserade på Jersey-kor, vilka som bekant utmärkas av hög
fetthalt på mjölken. Medan sålunda Ayrshire står i 3,5 procent,
står Jersey i 5,5 procent och hade på denna gård varit uppe i
6 procent.
Men så hade också denna gård det högsta mjölkpris, jag
under hela resan påträffade, nämligen 38 öre. Den levererades i
små glasflaskor med pappkapsyl. Under kriget hade priset
varit uppe i 75 öre.
– Denna gård, sade ägaren, står ju i en klass för sig och
får inte läggas som måttstock på bygdens jordbruk i
allmänhet. Förhållandena i denna del av länet äro ur
avsättningssynpunkt icke gynnsamma, då det saknas såväl stora städer som
stora industrier. Därför kan produktionen icke läggas på
konsumtionsmjölk utan måste läggas på smörfabrikation för
export.
– Och vart exporteras den?
– Till smörhandlare i Kalmar, som i sin tur sälja till
Göteborg, och något till Malmö, eller också direkt till dessa
exporthamnar. Däremot gå slaktdjuren så gott som uteslutande till
Stockholm.
Detta var intressant. Det visade, att Mjölkcentralen för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
