Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den berömda, vackra och bördiga Asarumsbygden med dess
burgna bebyggelse, passerat den laxrika, leende och forsande
Mörrumsån och nått fram till den hängläpp på Blekingekusten
som är Listerlandet, övergången till Skåne vid Sölvesborg.
Listerlandet är ju känt för olika egendomligheter: sina
sterila sandfält, sin inavel inom befolkningen, sin avskildhet och
på sistone sina skogsodlingar. Bygden ifråga beredde mig,
liksom sedermera Svältorna i Västergötland — på samma gång en
besvikelse, en angenäm överraskning och en tillfredsställelse.
Sammanställningen av så motsatta känslor kan synas
överraskande, men förklaringen är enkel nog. Jag hade väntat mig
ödslighet men fann en överraskande jämn och relativt tät samt
dessutom gedigen bebyggelse, vilket var angenämt att
konstatera, liksom det tillfredsställde mig att få rätta på äldre,
felaktiga föreställningar om den verklighet som förelåg.
Listerlandet bildar, som sagt, övergången till Skåne och har,
som jag senare vid infarten i nordöstra delen av Kristianstads
län kunde konstatera, redan klart nordskånsk kustkaraktär,
uttryckande sig i en markerat horisontal landyta. Denna
landyta är visserligen sandig men bär dock vidsträckta åkerjordar
samt dessutom, liksom nordöstra hörnet av Skåne, en
myckenhet över terrängen utströdda större stenar. Landsvägen var
bred och slät, kantad av mäktiga, väl byggda stenmurar, som
talade gott om befolkningens flit och ordningssinne. Vad som
slog mig var rikedomen på gärdesgårdar. Husen hade en
specifik typ, av sten, vitrappade, fasta i formen och väl
proportionerade. Helt olika den andra bebyggelsen i Blekinge,
uppenbarligen påverkade från Skåne. Vi mötte ett begravningståg,
uteslutande hästskjutsar, och jag lade märke till folktypens
allvar, måhända tungsinthet och, som det föreföll mig,
avvisande uttryck, vidare till det gammaldags i klädsel och
utrustning.
Så planteringarna. De voro imponerande. Där stod faktiskt
en tät, grov och väl gallrad ungskog av tall, mil för mil. Här
hade skapats liv och rikedom ur ödeland, och hur?
— För cirka 25 år sen, sade ciceronen, börjades
inplantering av tallskog på de gamla flygsandsfälten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
