Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
människor själva icke kunde kontrollera, förhållandena på
världsmarknaden. Och dessa voro ju för ögonblicket allt annat än
lovande.
Jag fick också en stark förnimmelse av exportströmmen från
dessa bygder, då jag litet senare stod i ett stort, nybyggt
komplex, skinande vitt och högt i solen från toppen av en liten
backe i en något mera kuperad trakt. Ett fint dis som av
ljusblått silverstoft skimrade kring byggnaden, vilken spann som
en belåten, vit jättekatt i soldagen. Det var en kombinerad
kvarn-, äggpacknings- spannmåls-, kraftfoder- och fröaffär.
Därinne gick allt för elektricitet, allt sken och glänste som
finpolerad metall, mjöl rann i en oavbruten ström i vita säckar,
frösorter skakades fram, tusental efter tusental av ägg
packades för resan till England i träull, som kom från fabriker i
Småland och Blekinge. Och det var ägg bara eller
huvudsakligen från östra delen av Kristianstads län. I källrarna till detta
komplex och till ett liknande icke långt ifrån rymdes 120.000
tjog = 2.400.000 ägg. Bara från en del av detta enda län!
Intrycket av detta vita komplex var också närmast det av en
väldig jordbrukstransformator på en höjd över slättlandet,
dragande dess produktion till sig och försändande den i lämplig
form vidare till de väntande miljonerna konsumenter på andra
sidan Nordsjön, i London och övriga engelska storstäder. Här
hade jag nu en första fläkt av den starka känsla, som skulle nå
kulmen i Malmö hamn, känslan av världens ekonomiska enhet,
av den stora mänskliga kooperativa enhet, som är den djupaste
hemligheten i tidens liksom i hela historiens liv.
Att ordna denna kooperation, att ordna denna produktion
på ena hållet, denna konsumtion på det andra, så att alla
parter fingo trygghet, det var just tidens största uppgift. Ännu
var allt oreda, ovisshet och därför oro, undran och fruktan.
Det var vad jag kände på ett beklämmande sätt ute på den
vackra, soliga Kristianstads-slätten, där de duktiga småbruken
skymtade vitt åt alla håll som flitiga mänsklighetens bikupor.
Måtte det snart bli åtminstone början till en förnuftig ordning,
så att oron lyfts från dessa stackars människors själar! var
därför också min tanke, då jag såg ut över slätten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
