Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slakteri, salutimret gick med direktvagn till Danmark, grus
till Malmö, makadamen till vägarbetena och insjöfisket var
bortarrenderat.
Som något tidstypiskt kan nämnas, att man i drivbänkarna
måst börja använda ångrör, sedan bilarna tagit död på hästarna
i städerna och hästgödsel sålunda icke längre kan uppbringas.
F. ö. har man på skilda håll i Skåne börjat lägga ångrör i
potatisåkrarna för att få snabbare skörd.
Och vad hängde till sist som det svartaste molnet över detta
storgods? Det var icke de svåra tiderna. Det var detsamma,
som hängde över storgodset i Östergötland, över storgodset i
Småland: beskattningen! Särskilt gällde det härvidlag den nya
kommunala beskattningens principer med hänsyn till
arrendegårdarna, för vilka godsen skulle betala skatt, utan hänsyn
till om arrende inflöt eller ej. Här var den stora svårigheten,
och på denna speciella punkt var det, som junkrarna kände
sig styvmoderligt, att icke säga orättvist behandlade av
statsmakterna. De kände sig som närmast förföljda och tyckte sig
ana en förtäckt reduktionstanke i denna politik.
Emellertid, dessa gamla adliga storgods hade en uppenbar
tragisk svaghet. Den låg däri, att de sökte på en och samma gång
leva i det förgångna och i det närvarande, d. v. s. samtidigt vara
slott och fabrik. Det är ett hopplöst försök. De stora
jordbruken i våra dagar måste, om de ska kunna bära sig och ha
nationellt berättigande, vara rena och klara fabriksföretag.
Dylika hade jag nu också tillfälle att se. Det var gårdar på
tusentals tunnland, med det senaste i driftuppfinningar på alla
jordbrukets olika områden. I ladugårdar, som i verkligheten
voro kraftbesparande, elektriskt drivna maskiner, i
utsädes-frågor, som löstes på radikalt vetenskaplig väg, i arbetet ute
på marken, plöjning, sådd, skörd, etc., som allt gick med olika
maskiner, i anskaffande av djurbesättning, som direkt
anpassades efter marknadens krav för ögonblicket, o. s. v. Sålunda
hölls på en stor egendom massor av höns för avsalu och där
tog man dagsgamla kycklingar med flygmaskin från
Holland, etc.
Så var det Svalöf och Weibullsholm, de två stora ledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
