Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En saga — ty är det ej saga att höra en enkel historia
långt från den tid, då man inte fanns till och då därför
de ting, som berättas, få sken som af helt andra
stjärnor
än dem, hvilka lysa de ting, som man själf
har förmåga att minnas?
En saga är den: hur en dag för längesen bud kom
från staden,
att inne på sjukhuset låg inför döden en kvinna,
som tjänade fordom hos Munther.
Nu ville hon blott få säga ett ord
och be om en sak utaf honom.
Han spände skidorna, gick öfver ön, öfver isen,
in öfver fjärdarna, rätt öfver skogen och kom så till
staden,
det var emot nyår.
Den sjuka tog mot honom, talade länge, med
brinnande ögon.
Hvad var det hon ville?
Hon ville berätta, att en gång i tjänsten hon ljugit
för honom,
den lögnen stod klar och tungsam i hjärtat,
och först när hon yppat för honom sitt brott och
fått höra
hans ord om tillgift för brottet, skulle hon afgå
med lugn i sitt hjärta.
Han log — han hade i smällkalla vintern, i mörker,
fått skida mera än tio mil för att tillge ett hjärta,
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
