Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en lag, som stadfäste, att frikyrkopräster hade
rätt att jordfästa medlemmar av deras egna
församlingar, även om akten skedde på
kyrkogården. Följaktligen tingades en grav hos
kyrkoherden på övligt sätt och erhölls.
Följande dag anmäler den dödes bror på
pastorsexpeditionen, att kyrkoherdens tjänster inte
behövdes vid graven. Kyrkoherden blir arg och
nekar rätta sig efter det framställda
önskemålet. Helt och hållet olagligt naturligtvis.
Och han ger kyrkvaktarn order att fylla graven
och stänga kyrkogårdsgrinden. Dödgrävarn
anmäler sedan för kyrkoherden, att den dödes
släktingar bett honom ställa i ordning graven
igen, samt att han som det allmännas tjänare
inte kunde neka härtill. Kyrkoherden svarar,
att han inte alls har något emot, att den döde
begravs på kyrkogården, men platsen skall
han, kyrkoherden, bestämma. Och han valde
en fläck för den stackars stenarbetarens sista
kvarlevor, som alls inte var den, som denne
önskat, vid dotterns sida, utan på en dyster
och kuslig plats, där man brukade begrava
liken efter okända, som flutit upp på denna
skeppsbrottens kust, efter självspillingar och
efter de få judar, som funnos i trakten. Och
kyrkoherden hotar, att, o m någon vågar öppna
den ursprungliga graven, så »får han själv ta
följderna därav».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
