Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gisslingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke hans svaga rop? Jag trodde, att du såg och hörde det,
men dolde din glädje för de hvita, för att icke draga honom
med i förderfvet. Emellertid kan du vara utan fruktan för
din fars öde; han lefver, och hans sår är icke farligt. Han
skall uppsöka sin hustru och sin dotter samt inom få veckor
vara lika rask och munter, som förut.
Kassango tryckte hjertligt den trogne tjenarens hand
och bad honom om förlåtelse för det han så många gånger
förolämpat och skymfat honom. — Du skall blifva mitt
stöd, — sade han rörd. — Led mig, jag skall alltid anförtro
mig åt din klokhet.
De hade nu kommit till hafsstranden, och man såg på
något afstånd skeppet, till hvilket matroserna hörde. Sedan
en af dem blåst i en pipa, lösgjordes en stor båt, som af
fyra matroser roddes till stranden. Kassango och Loango
grepos, nedkastades i båten och fördes om bord på det stora
slafskeppet.
Kaptenen stod på däcket, då fångarne upphissades, och
betraktade dem med pröfvande blickar, på samma sätt som
en slagtare betraktar ett kreatur, på hvilket han just är
färdig att stöta knifven i strupen. Han var en stor, stark,
bredaxlad man, på hvars omenskliga ansigte man icke kunde
upptäcka ringaste spår till godhet eller välvilja. Ett tjockt
svart skägg dolde nedre hälften af hans ansigte; hans
stripiga hår föll oordentligt ned öfver pannan, och hans små,
giftiga gröna ögon fästade sig glödande på de stackars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
