- Project Runeberg -  Historisk berättelse om den ädle och hjeltemodige negern Loango /
61

(1852) [MARC] Author: Franz Hoffmann Translator: Ludvig Teodor Öberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herr Barbier - Återseendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Efter någon stund visade den öfverallt upplysta
himmelen, det dofva bullret, att negrerne på hela Domingo hade rest
sig såsom en enda man, för att bryta sina bojor och mörda
sina plågare. Herr Barbier, hvilken denna syn smärtade,
emedan han på ön hade många vänner, begaf sig ned i sin hytt
och lät icke se sig på flera timmar.

Men Kassango och Loango tryckte hvarandras händer
och skådade med inspirerade blickar på ön, som nu började
försvinna i fjerran.

— Våra bröder svänga vedergällningens svärd, — sade
Loango med djup, energisk röst. — De skola blifva fria män,
och aldrig mer skall de hvites ok trycka deras nacke. Låtom
oss önska dem lycka, Kassango!



TIONDE KAPITLET.

Återseendet.

Aftonen inbröt. Strålande i gyldene glans hade solen
gått ned, och i ett behagligt halfmörker vandrade tvänne
negrer, en yngre och en äldre, från Afrikas vestra kust åt det
inre af landet. De gingo längs utåt en sakta sorlande bäck. Med
bevingade steg ilade de framåt.

— Ack! — sade den yngre till den äldre, — hvilken glädje,
då vi inträda i hyddan och återse mina föräldrar och min
syster! Månne de skola känna igen oss?

— Tvifla icke derpå, — svarade Loango leende, —
modersögon se skarpt.

— Så låtom oss skynda! — bad Kassango.

Och utan att vidare yttra några ord påskyndade de sina
steg. Innerligt jublande igenkände Kassango hvarje trädgrupp,
på hvars grenar han uppklättrat, hvarje fri plats mellan
buskarne, der han hvilat, ja nästan hvarje sten, öfver hvilken han i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:31:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/loango/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free