Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde boken - 4. Om döden och det svenska begravningsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.367
äldsta av sina elva barn, vidare fru Ohlsson på "Svea
lejon" samt änkefru Anderzohn. Hon samtalade lågt med
en äldre dam i pincené och bärande en ridikyl samt av en
dämpad och nobel uppsyn, det var den gamla skökan, men
det visste icke änkefru Anderzohn, utan hon trodde, det
var ett hederligt fruntimmer. Vidare syntes doktorinnan
God-ners lilla vackra ansikte med de stora blå ögonen fulla av
tårar; två uppasserskor från tidningsherrarnas matställe;
före detta lönnkrögarna Andersson och Svålin i sällskap med
ett tiotal andra före detta lönnkrögare, vilka kommit, sen de
röstat på stadsfullmäktig, en hop barnjungfrur med
blivande grosshandlare och ämbetsmän på armen, några gamla
sjökaptener och pensionerade tjänstemän, som annars
plägade ströva på gatorna i solskenet eller vid fult väder sitta
hemma framför brasan, en klunga äldre fröknar, som
förmedlade allt nytt mellan familjerna, och i allmänhet alla
de personer i stån, som saknade fast arbete och voro av
någorlunda god klass.
Det skulle ha varit en långt mer lysande samling, om
icke marknaden och stadsfullmäktigevalet kvarhållit de
flesta människor i stån. Alla affärsmän, alla diversehandlare
och dylika arbetade just i detta ögonblick i sitt anletes svett
för att lura så många bönder som möjligt, och dessemellan
sprungo de upp till Stadshuset för att rösta på rektor
Hilleström och störta Mikael Habstadius.
Men när kronokassör Sarinens kista just nu bars av sex
stadsbud till evigheten, följdes den dock utom av folkmassan
även av ett ganska vackert sorgetåg.
Där syntes borgmästarn och hela magistraten,
stads-ingenjörn i blå glasögon, fattigvårdssysslomannen, och
rektor Hilleström, som skulle tala vid graven, vidare
kronofogde Heijebol, bankdirektör Reick, järnhandlare Wentlan,
gamle Kjön, herr Fistennobel och fru Wentlan.
Alla voro de gula, den enda färg, som anses fullt pas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
