Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oss, när som helst, medan I vandren på gatan
medan I leken eller på annat sätt roen eder, medan
I äten eller dricken, eller under det I sysselsätten
eder med edra läxor eller annat arbete. Tanken
icke att det är omöjligt att I kunnen drabbas av
döden, då I sitten vid edert bord eller då I under
munter lek springen bland blommorna eller tumlen
om i snödrivorna. Hur lätt kan icke Gud på
sommaren sända en blixt från sin himmel eller
på vintern låta eder falla offer för en sjukdom,
som lägger den friskaste ned på sitt sista läger.
Betänken därför att I alltid masten vara beredda på
att kallas hädan. Men för den skull boren I
alltid bemöda eder att vara snälla och goda barn,
flitigt läsa edra läxor och på allt sätt söka vara
edra lärare till behag.
Men samtidigt med att vi vid denna för tidigt
öppnade grav betänka de lärdomar Gud vill ge
oss att draga därav, vilja vi också med glädje
minnas den hädangångne. Han var, det veta vi,
en särdeles begåvad och välartad yngling. Stor
och djup är därför saknaden icke blott hos hans
närmaste utan också hos hans kamrater och lärare
i skolan. Ljusa äro alla våra minnen av honom,
och må vi därför säga med skalden:
Ej med klagan skall hans minne firas.
Vile han i frid!
Alla satte på hattarna, kransarna föllo på
kistan, och graven skottades igen. Så småningom
skingrades alla, och det blev tomt och stilla därute.
Men blåsten for visslande fram över fältet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
