Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bkiikfklt.
För att bli ändå förståndigare, mamma, ocli
vänja mig vid ensamheten, mitt lifs stora
ensamhet, som börjar i dag. (Vill gå.)
Fri Beiirfelt (håller Iwnom fast).
A, kära Nils, du ska då alltid göra af all
ting! Jag tycker du skulle tänka litet på Ellen
i stället och att det inte går an att lämna henne,
så sjuk som hon ä’. Nu har bon stängt in sig
ocli ligger och gråter därinne och vill inte se
någon människa. Hvem vet hur det kan s;å 0111
du reser. Kanske du aldrig får se henne mer.
Hon ii verkligen klenare i dag än hon varit pu
Here dagar.
Beiirfelt.
Du ljuger!
Fru Behrfklt (upprörd).
Hur kan du säga ett sån t ord åt din gamla
mor!
Beiirfelt.
Det kunde ha sagts liera gånger förut,
mamma. Och nu säger jag dig en gång för alla:
Kom aldrig med ett rad till mig! Det inbringar
dig bara förödmjukelse. Och inbilla dig aldrig
mer, att ett ord af dig har någon vikt och
betydelse för mig. Det ä’ som om det aldrig sagts.
Fru Bkhrfelt.
Ä’ det tacken . . .! A’ det tacken . . .!
Beiirfelt.
För hvad?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
