Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Och Ashild den glada hon talade mildt:
»Vår gäst skall du bli, och vår vän vi dig kalla.
»Dig hägne hvar Magt i det glada Valhalla,
»sen Hvergelmers nidmän din glädje förspillt!»
Men AsaThor ögat till marken nu sänkte,
på Alfhild den ungas öde han tänkte.
Helt liknöjd och kall han i gästringen satt
som vintergatan, i stjernbeklädd natt.
Snart muntrades gillet, och gullhornen blänkte,
Hvitarmade Mjell, fast bon mindes sin hälft,
log menlöst ibland, liksom stjernan den milda
emellanåt ler emot nejderna vilda,
fast slöja af moln hon omkring sig har hvälft.
Ung Raudfell och Rolf, dessa telningar friska
af högsinte Svade, förtroligen hviska.
Och Raudfell till broder sig yttrar så:
»O! kunde hvitarmade gästen jag. få!
»Än bragd jag ej utfört, som henne är värdig!
»Men hämnas på Hårdverk — Ja, Rolf! jag är färdig
»dertill.. .» Emot marken han ögonen slog;
»ty namnlystne Rolf åt den blygsamme log.
Snart AsaThor märker hans kärlek, då talar
den starke: »Du önskar i konungasalar
»att kyssa en brud, som du kallar för din?
»Hvar ligger det land, som du tagit in?
»Hvad? älskog och höghet dig leka i hågen,
»förrän du bevittnat hvad hjerta du har?
»Upp, sonson! Mot björnarne rigta nu bågen.
»Ut! Pröfva dig manligt mot stormen och vågen,
»förrn pröfva du djerfs att bli make och far.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
