Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skrifvelser, tal, aforismer och andra efterlemnade papper om Gymnastik - Förslag om gymnastikens nytta och nödvändighet för soldaten i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Ofvannämnde rörelser verkställas säväl ander utfall som
med passeder, dä de i sednare fallet kallas stående angrepp.
Vill man under ett utfall, utan att resa sig i gard,
fullfölja angreppet, användas efter samma grunder som vid
värj-föring liggande hugg antingen quart eller tertz. Ofvanbeskrifne
rörelser ske med full linie mellan fäktaren och hans fiende;
men, som detta vapen angriper periferien af anfallstaflan, kan
han med lika säkerhet använda rörelser ur linien med
kroppen, det vill säga i förändrade planförhällanden mellan sig och
fienden. Dessa verkställas både åt quart- och tertz-sidan
och benämnas: Quart ur linien och Tertz ur linien. Den
förra med handen i quart-ställning verkställes genom att på
venstra fotens klack rotera så att 45° vinkel bildas mot dess
i garden ursprungliga linie, hvarjemte utfallet verkställes efter
samma grunder, som ofvan är beskrifvet med högra foten i
vinkelrät (?) linie mot den venstra. Tertzen ur linien verkställes
på sådant sätt, att under det kroppstyngden öfverflyttas på högra
benet, roteras högra foten, och utfallet sker med venstra benet,
som i öfverensstämmelse med kroppens öfriga förhållande
emottager kroppstyngden, och intager ett plan af 45° vinkel mot
det, som i garden innehades.
Fullföljandet af ett sådant angrepp beror äfven af
fiendens ställning efter densamma och de olika volt-rörelser, som
den kunnat föranleda honom att verkställa. Så kan man t.
ex. göra liggande angrepp, eller ock återtaga Initial-ställningen,
samt genom roteringar och egna volter sätta sig i ett annat
förhållande till fienden, i fall att uti fäktarens anfalls-plan skulle
ingå beräkningen, att antingen förflytta sig till ett lämpligare
ställe, eller ock måhända helt och hållet söka intaga den plats,
som fienden innehar. Af hvad ofvanföre blifvit anfört, synes
att angreppen kunna vara både låga och höga; äfven hafva
blifvit nämnda horizontela och lodräta angrepp. De förra äro
ofvan beskrifna, och innefattas såväl uti rörelser i linien som ur
linien. — De sednare åter skola här beskrifvas, och äro
egenteligen endast primer, såväl utom som inom; och de rigtas
antingen åt fiendens hufvud eller arm. De äro dock
egenteligen att anse som à-tempo-rörelser, således föranledde dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
