Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Två omvändelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att man kunde förstå att Erikssons kraft övergått på
Fridolf, emedan Anden ej kunnat stanna hos den förre
på grund av hans syndiga leverne. Men vakte var
och en sig själv att han icke varder såsom denne!
Tänk, att det skulle gå så med Eriksson!
*
Nu började Fridolf draga svarta kläder och vit
halsduk och infann sig vid bönemötena. Hemma höll
han medelst kaskar Eriksson i god form, tills det
en dag lyste i kyrkan för Fridolf och
tullvaktmästare Nordströms äldsta dotter.
Då svor Eriksson för första gången sedan sin
omvändelse för 40 år sedan. Och Lotta åjade sig
ibland och var arg som ett bi emellanåt. Stundom
trodde hon sig ha lungsot.
Vad hade de nu för att de räckt djävulen ett
finger? Jo, sina synders välförtjänta straff och
smälek från alla rättrådigas och trognas sida. Eriksson
skyllde på Lotta och Lotta gav Eriksson skulden.
Så kan snikenheten förvandla ett fridfullt hem till
ett huggormbo.
Visserligen återgick Eriksson som en botfärdig
syndare till templet, men med utförsgåvorna var det
slut. Och när Fridolf flyttade till tullvaktmästar
Nordströms gårdsstuga vart det också slut med
spriten. Eriksson sjönk sakta ned i obemärkthetens
grå intet, medan Fridolf på Harön skaffade sig rykte
som oupphunnen begravningskalasbordsbönförrättare
och steg till templets högsta äreställen och grader
oaktat Erikssons försök att nedsvärta honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:07:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/luffen/0021.html
