Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppar Vesterbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gubben säjer välan te, om något behövs. Men så
måste ja gå opp te honom.
— Dä håller på å stöka te någe oväder!
— Tror styrman dä?
— Jaa, sa ja å skrattade.
— Ja, dä ä välan inte så farligt!
Ja gick ner å tyckte att dä va tjänligt te sätta
an vanter å barduner. Akterlig vind hade vi, å mycke
var dä te göra, men när allt var väl halt så gjorde
ja mej ett ärende te gubben å ville tala mä honom
om den där banken, men försiktigt, för gubben var
jävlig.
— Inte är dä så farligt!
Ja visste att ja hade ansvaret.
Folket höll på mä sitt å så skrek di: — D’ä
klart, styrman!
Nu var mitt göra att se efter att dä va lika styvt
halt på bägge sider, innan dä var väl halt. Banken
växte hela tiden. Ja sa te kapten: — Vi får nog en
by över oss, kapten, sa ja.
— Ja, dä sir ja mä, sa han, men en bark kan
också trasa sönder sej! Tror styrman han blir hård?
— Ja, d’ä inte gott te säja, men han sir mörk
ut, sa ja.
I vackert väder reglerar en vanter å barduner.
Folket tittar aldrig efter väder. De hade halat tight
å var lediga å visste om ingenting. Banken växte.
Hade ja varit ensammen, skulle ja ha bärgat segel,
men ja hade vördnad för gubben, för ha va en jävel.
Så sa ja: — Tror inte kapten att vi ska ta bort
röjlarna?
— Tror styrman han blir hård, då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
