Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kyrkans urkunder beskrifningar och afteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
Samtidigt med kyrkans byggnad och med kapitlets
stiftelse börjades af härvarande kaniker en minnesbok,
som hetat Memoriale Fratrum, hvari vigtiga
angelägenheter och tilldragelser antecknades. Denna märkvärdiga
urkund, hvars titel blott nämnes tillfälligtvis på ett ställe
inuti densamma, kallade K. Stobæus Fasti Necrologici
och S. Bring utgaf den 1750 utan titel, hvarpå J.
Lan-gebek offentliggjorde den 1774 under namn af
Necrolo-gium Lundense. Samma urkund, som består af 185 blad
i qvartformat, innehåller andeliga stiftelser vid och
gåfvor till Laurentiuskyrkan i Lund förteckningar på
konungar i Danmark erkebiskopar och kaniker i Lund och
deras brödraskap. Jemväl uppgifvas märkvärdiga
personers dödsdagar och årsbegängelser samt minnesvärda
tilldragelser. Skrifdragen ådagalägga; att denna minnesbok
börjat vid slutet af elfte,. fortfarit under tolfte och fått
några tillägg under trettonde och fjortonde seklerna.
Det enda, som här röjer en sednare tid, är enligt
Lan-gebeks uppgift fortsättningen af erkebiskoparnas
namnförteckning. Ifrågavarande minnesbok består af ovanligt
fint hvitt pergament och har utmärkt små vackra
bokstäfver och är för öfrigt ganska väl bibehållen1). En
handskrift på likadant pergament och i likadant format
som minnesboken finnes i samma band som denna.
Samma handskrift, hvilken att dömma af både innehåll
och bokstafsdrag tillkommit vid kapitlets stiftelse eller
kyrkans grundläggning, består af 32 blad och är indelad
i 35 kapitel. Ehuru denna urkund, som kallas
Consue-tudines Canonicæ, innehåller en klosterordning eller ritual
öch således belyser åtskilligt rörande den äldsta kyrkans
anordning, har den likväl blifvit alldeles förbisedd af
häfdeforskare.
En annan urkund, hvars anteckningar börjas 1086
och fortsättas under tolfte och trettonde inemot slutet af
’) Vidare härom i K. Stobæus, Tria antiqua Monuments historica
Lundensia. Lund, 1734. S. Bring, Mon. Scan. Lund, 1744^-1751. V. II.
P. II. p. 193—195. Langeb. Script. Rer. Dan. T. III. p. 422—424.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
