Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kyrkans urkunder beskrifningar och afteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
vid uppbörd begagnad; emedan deri saknas namnen på
dem, som innehaft ifrågavarande lägenheter.
Kyrkans nuvarande arkiv är, ehuru rikt på volumer,
dock fattigt på vigtigare underrättelser. Räkenskaperne
börja med 1684 och protokollerne med 1699. Det är
klart/ att dessa handlingar blifvit med noggrannhet
ige-nomgångna för kyrkans sednare historia, ehuru de icke
kunnat utan svårighet åberopas, dels i anseende till
bristande ordning och paginering, dels i anseende till en
behöflig rumbesparing. Det bör icke lemnas oanmärkt,
att räkenskaperne äro i synnerhet för den äldre tiden
vida mer upplysande i afseende på företagna reparationer
än protokollerne.
Sedan vi i korthet omnämnt de vigtigaste urkunder,
hvilka här tillkommit och som hufvudsakligen röra
kyrkan, anse vi oss böra förbigå de öfriga handlingar från
medeltiden, hvilka sprida ljus öfver hennes historia och
som vi derför rådfrågat dels emedan de egentligen icke
tillhöra henne, dels emedan deras uppräknande skulle
leda till en alltför stor vidlyftighet.
Ibland dem, hvilka beskrifvit Lunds domkyrka,
innehar bibliothekarien J. Corylander ett utmärkt rum, då
fråga nemligen är om hennes egentliga historia. Hans
berättelse, som uppsattes i medlet af sistförflutna seklet,
tillegnades drottning Lovisa Ulrika och berömmes
rättvisligen af S. Lagerbring 10). Corylander, som var
ryktbar för sin Romerska skaldegåfva, saknade ej en
historisk blick. Det är i sanning skada, att hans afhandling,
hvilken börjas med kyrkans grundläggning och slutar med
religionsförändringen, icke blifvit tryckt Emellertid är
ifrågavarande berättelse snarare en biskopskrönika än en
kyrkobeskrifning, och man kan skäligen icke undra
derpå, enär medeltidens byggnadskonst då höljdes af en
Isisslöja.
Professorn G. Sommelius utgaf 1755 en akademisk
afhandling under titel af: Disputatio historica de Templo
10) De Templis Lunden. Lund, 1756. p. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
