Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kyrkans urkunder beskrifningar och afteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
är; och enär kyrkans närmare undersökning måste
naturligtvis leda till säkrare uppgifter och slutsatser. Nämnde
konstforskare har uti ett arbete af 1842 gjort ganska
läsvärda betraktelser öfver kyrkan och det sätt, hvarpå
densamma blifvit under sednare åren restaurerad i2).
Professorn G. F. Ursin har under en resa 1838
gifvit en kort men sakrik beskrifning om kyrkan. Ehuru
något egentligen nytt ej förekommer i denna beskrifning;
så enär den utgått från en välkänd författare med
vetenskapliga insigter i byggnadskonsten, har densamma
ej bort här förbigås 13).
En mängd strödda underrättelser om denna kyrka
förekommer i Suhms, Lagerbrings, Sjöborgs och andra
äldre och nyare häfdetecknares och fornforskares skrifter
och samlingar; men vi ha icke trott oss böra åberopa
dessa författare, då vi varit i tillfälle att begagna äldre
källor. Att i afseende på uråldriga tilldragelser
godtroget följa nyare uppgifter kan stundom Jeda till grofva
misstag. Man har t. ex. sett en historisk afhandling
utkomma 1835, hvari det heter, att domkyrkan i Lund
anlades 1012, fullbordades 1085 och invigdes 1145.
Således skulle sextie år förflutit från hennes fullbordan
till hennes invigning. För dylika oriktigheter och
orimligheter blottställer man sig, då man utan granskning
sammanplockar osäkra uppgifter.
I afseende på närvarande beskrifning bör här
nämnas, att den egentligen tillkommit för att ge en närmare
kännedom om kyrkans byggnads- och underhållningssätt,
emedan en sådan är nödvändig, om hon skall framdeles
kunna ändamålsenligt vidmakthållas, och emedan en sådan
torde intressera Svenska allmänheten, då man hos oss
föga skrifvit i denna kunskapsgren, som ifrigt bearbetas
i Tyskland England och Frankrike. Att kyrkans
historiska märkvärdigheter omtalas i förening med hennes ar-
12) Lund, Upsala og Stockholm i Sommeren 1842. Kiöb. 1844. s.
23—42. Tysk öfversättning af Ludvig Clarus, Mainz, 1846. 13) Reise i
Sverrig Aar 1838. Kiöb. 1839. s. 17—70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
