Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
tiuskyrkap i Lund, hade det tvifvelsutan blifvit i nämnda
urkund antecknadt.
Den kyrka, som Lundaboerne enligt Saxos
berättelse uppförde och hvari de under biskopen Gerbrand i
Roskild firade sin gudstjenst, har troligtvis varit föga
ansenlig, emedan Skåne då ej hade någon egen
stiftsstyrelse. Om Bernhard enligt samme häfdetecknares
vittnesbörd fått sitt hvilorum i Lunds krypta, så följer
ingalunda deraf, att denna byggnad tillkommit före nämnde
omvändares frånfälle; ty det var i äldre tider ej ovanligt,
att ryktbare mäns vördade qvarlefvor inflyttades i nya
kyrkor. Harald Blåtand och Sven Tveskägg blefvo t. ex.
inlagda i Roskilds domkyrka, hvilken en längre tid efter
deras död påbörjades. Här bör dessutom anmärkas, att
Saxo uttryckligen säger, det Laurentiuskyrkan i Lund
grundlades af Egino och fullbordades af honom med
konung Knut den Heliges understöd 19J. Denna uppgift är
likväl ett misstag, emedan samme biskop afled 1072
och Sven Estridsson efterträddes 1076 af sin äldste son
Harald Hein, hvars broder Knut den Helige 1080
uppsteg på thronen. Langebek anser, att Richvald, som
följde näst efter Egino, ombesörjt vår kyrkas
uppbyggande 20). Härmed öfverensstämma i afseende på tiden
Mogens Madsen och Ghytræus21). Visst är, att Knut den
Helige kallas af en okänd författare, hvilken troligtvis
lefvat i slutet af detta århundrade, vår helgedoms
uppbyggare fader och beskyddare, constructor pater et
cul-tor22). I minnesboken säges, att nämnde konung från
grundvalarna lyftat och kongligen donerat denna kyrka;
samma ordalag upprepas i gåfvoboken; dessutom heter
det på flere ställen i förstnämnda urkund, att ban varit
den förste, som funderat henne. Slutligen vitsordar
Pas-sionale Lubecense, att "S. Knut, konung af Danmark,
19) Saxo Grammaticus, Hist. Dan. Soræ, 1644. p. 216. 20) Script.
Rer. Dan. T. III. p. 425. 21) M. Matthiae p. 16. H. Chytræus, Monumenta
præeipua, quæ in Schania Hallandia et Blekingia inveniuntur, observata,
in Mon. Scan. P. L p. 291. 22) Elogium S. Canuti Regis et Martyris,
in Script. Rer. Dan. T. III. p. 319.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
