- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
109

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

hustrur och döttrar måtte framdeles bli fredade.
Presterne tillkännagåfvo nu för allmogen, som samlat sig
till ting utanför domkyrkan i Lund, att gudstjensten skulle
på Absalons befallning inställas. Då presterne icke
ef-^ tergåfvo för menighetens hotelser, innehöll likväl
erkebiskopen på dess begäran med bannlysningen.
Iekedess-mindre plundrade allmogen konungens och erkebiskopens
embetsmän och egendomar. Valdemar gick derföre 1181
med en krigshär öfver från Seland till trakten af
Helsingborg och angrep bönderna, hvilka till ett stort antal
samlat sig vid Dysiebro nära Annelöf i afsigt att
försvara sina fri- och rättigheter. Absalons ryttare, som
föllo bondhåren i ryggen, bidrogo mycket till segern,
hvilken var länge tvetydig. Böndernas nederlag, som
var ansenligt, har fått benämning af Dysiefall. Konungen
intågade i Lund, hvarest han beviljade invånarne några
förmåner, på det att de skulle med honom deltaga i ett
tåg emot en annan bondhår, som låg vid Getingebro.
Ickedessmindre undandrogo sig borgarne, hvilka ofta
varit i vapenskiften, detta tåg, föregifvande, att de borde
qvarstadna till stadens försvar. Bönderne hade
sammanfört en stor mängd sten på nämnda bro. Valdemar gick
öfver strömmen på ett grund, hvarefter den uppskrämda
folkhopen dagtingade. Tiondeupproret stillades nu under
denne konungs tid, ehuruväl Absalon, som fällt förböner
för bönderna, ej ville efterskänka något af kyrkans
rättigheter.

Efter Valdemar den Stores död 1182 uppsteg dess
son Knut på thronen och samma år uppblossade ett nytt
uppror. Harald Skreng, som nedstammade från Erik
Ejegod, blef af Skåningarna vid nämnda tid väld till
konung och understöddes af Knut Eriksson och jarlen
Birger Brosa i Sverige. Denne furste ryckte för Lund och
uppfordrade staden, men då man beredde sig till
försvar, drog han till Lomma, hvarest hans bondhär vid
första angreppet skingrades. Erkebiskopen sökte derpå att
med ord och handling lugna menigheten. Harald, som
flyktade till Sverige, dömdes fredlös och gjorde derefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free