Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
jernkrökar. Takhvalfven, som utgjordes af
upprättstående tegelsten, voro afputsade. Ofvanpå takhvalfven
bildades af stenstumpar och kalkbruk en golfplan, som
motsvarade meliankorets golfläggning. Öppningen till
gömstället omgafs af en fyrkantig ekram, hvilken höll 2 fot
i tvärmått, och döljdes af en bred ekplanka mellan
korstolarna. Man kunde endast på en stege nedkomma i
detta alldeles mörka gömsle. Då man erinrar sig,
hvilken stor mängd dyrbarheter reliqvier och skrudar kyrkan
under katholska tiden ägt; så synes det mera än
sannolikt, att de små sakristiorna ej kunnat rätt förslå till
deras inrymmande, och att således de ofvanbeskrifna
rummen blifvit för detta ändamål begagnade; i synnerhet har
gömstället varit dertill passande, enär en helgonrånare
svårligen kunnat med ifrigt sökande upptäcka detsamma.
Visst är åtminstone, att ingen underrättelse eller
iakttagelse föranleder till den förmodan, att rummen i
katholska tiden tjenat till grafställen.
Vid hvarje ända af den utjemnade platsen öfver
korshvalfven uppledde en rak trappa från mellankoret på
tvärmuren, hvilken enligt ofvanyttrade förmodan
begagnades till lectorium. Till dessa trappor, som bestodo
af sandsten, hade dörrar å korstolarnas ryggstycken
infört. Genomgångens dubbeldörrar innehöllo till den nedra
delen speglar, hvilka sirades med löfkransar i upphöjdt
snidverk, men till den öfra spjälar med yttre luckor,
som voro målade med röda och blåa rutor. Rummens
båda enkeldörrar voro alldeles släta och öppnades inåt.
Alla dessa dörrar, hvilka bestodo af ek och företedde
barockstil, ha förmodligen tillkommit i Christian IV.s tid.
Den ursprungliga tvärmuren har troligtvis blifvit på
samma gång uppförd som och haft säkra förtagningar
med de östligaste hufvudpelarna. Det tyckes nemligen,
som byggmästaren haft välgrundade skäl att på sådant
sätt förstärka de nämnda hufvudpelarna, hvilka, ehuru
vida svagare än de öfriga, uppbära ojemförligt större
murmassor och utåtspännas i åtskilliga riktningar. Man
har ickedessmindre vågat för ökande af meliankorets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
