Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
gällerskrank, Erkebiskopen invigde detta kapell till den
heliga Treenighetens ära och jungfru Marias lof och
donerade 1435 till detsamma två gårdar i Landskrona72).
Denna helgedom, som fick namn af jungfru Maria,
kallades, sedan S. Georgius der fått ett altare, efter honom,
men hette slutligen, sedan Lave Brahe och fru Giörel
Fadersdotter blifvit der begrafna, fru Giörels kapell. För
hundra år tillbaka var ännu jungfru Marias altare
derstädes i godt behåll. Dithörande altarskåp, hvilket hade
dubbeldörrar, fördelades i särskildta fack. I midten stod
den heliga jungfrun med Christusbarnet omgifven af
gvl-lende strålglans, och på sidorna sågos åtskilliga helgon
och tornlika byggnader. Detta altarskåp var med
mycken omsorg arbetadt af ek och pryddes med rika
förgyllningar och hjerta färger. På kransen lästes: Ave
Maria ancilla sande Trinitatis, ave virgo preelecta Dei
patris. Derå fanns äfven erkebiskopen Brostorps vapen.
Denne öfverherde har tvifvelsutan iståndsatt ifrågavarande
kapell, å hvars takhvalf han målat sitt sköldmärke. Deri
stod jemväl det altarbord, som tillhörde S. Georgius, och
hvilket af väpnaren Andreas Galin 1511 fick ett
hemman 73). I dithörande altarskåp, som äfven hade
dubbeldörrar, föreställdes detta helgons strid med draken;
till höger framstod en brant klippa, från hvars
tornprydda fäste två krönta åskådare nedblickade, och till
venster var också en klippa, å hvars spets en
öfvergifven prinsessa afbidade sitt öde. A en tafla derunder
var Frälsaren målad emellan S. Ambrosius och S.
Gregorius samt S. Augustinus och S. Hieronymus 74). Detta
kapell, som lärer haft ännu flere altarinrättningar,
ned-bröts samtidigt med S. Dionysii, nemligen 1812. De
nyssnämnda altarskåpen äro nu nästan förmultnade. Om
det var väl, att denna utbyggnad, som bestod af
tegelsten och kalkblandadt lerbruk, undanröjdes, då den
vanställde kyrkans yttre och skymde hennes inre, så hade
7*) Dipl. Eccl. Lund. N. 343. 73) Diplom i f. d. Antiqv. ark. uti
Stockholm. 74) Corylander, Berättelse om Lunds Domk. §. 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
