- Project Runeberg -  Historisk och arkitektonisk beskrifning om Lunds domkyrka /
228

(1854) [MARC] Author: Carl Georg Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken. Kyrkans byggnadsförhållanden och märkvärdigheter under katholska tiden - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’228

mark blefvo i kraft af en hemlig befallning gripna på
en och samma dag 1536, hvarefter
metropolitanvärdigheten i Lund afskaffades.

En blick på Danmarks reformationshistoria lärer oss,
att religionsförändringen var i hög grad af tiden
påkallad, och att de andeliga godsens indragning var
nödvändig till fyllande af växande statsbehof. Man måste dock
beklaga, att ehuruväl konung Fredrik I med mycken
försigtighet tillvägabragte denna kyrkoförändring, staten
likväl genom de stora privilegier, som han beviljade adeln
för att genom den kunna förödmjuka biskoparna,
kastades från en ytterlighet till en annan. Det var dessutom
något vidunderligt i ett sträfvande, hvarigenom
tankefriheten infördes, men lifegenskapen utsträcktes. Massan af
nationen befriades från en ringa hop andeliga, men fick
en förtryckande svärni verldsliga envåldsherrar. Vi skulle
tro, att det varit vida bättre, om lättjefulla papister ännu
en tid bortåt fortfarit med sina andaktsöfningar, än att
en öfvermodig adel regerade enväldigt på sina gods och
slog under sig andeliga stiftelser. Vi vilja visserligen
icke neka, det många andeliga gods användes till
undervisningsverkens befrämjande och nödlidandes
understöd, men den gynnade samhällsklassen förstod mer än
väl att uttaga broderlotten. Att biskoparne mer för
skyddande af sina iukomster än förfäktande af sin
trosbekännelse bekämpade Luthers grundsatser, liksom att adeln
mer för sin än för Guds skull understödde dessa
nyheter, behöfver knappast erinras. Den namnkunnige
häf-detecknaren A. Hvitfeldt röjer på ett upprörande sätt
tidens aristokratiska anda, då han, i anledning deraf, att
Fredrik I beviljat adeln hals och hand m. m. öfver sina
underhafvande, säger, det samme konungs minne bör
hos samtidiga och efterkommande adelsmän vara heligt
och oförgätligt

Sedan Bilde efter få månaders förlopp återfått sin
frihet, erhöll han dekanatinkomsterna och förlänades med

Hvitfeldt, Kron. s. 1252.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 00:54:17 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lundadom/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free