Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’279
förgyllning. Porträtterne äro utförda af en säker
master-hand, och ramerne röja ovanlig konstfärdighet.
Bokstäf-verne äro nedsänkta och förgyllda. Mads Jensens graf
betäcktes med en stor kalksten, som numera är mycket
sliten och något afslagen. Derå förekommer samma
inskrift, som vi nyligen anfört, men siffrorna äro Arabiska.
Till höger ses Moses, till venster Christus och i hörnen
evangelisterne, öfverst tyckes Christi himmelsfärd
föreställas. Alla dessa figurer äro halfupphöjda.
Det konstiga urverket måste redan i början af detta
århundrade afstadnat; ty 1623 fick kyrkan ett nytt
sådant. I hörnet af södra tornets norra mur och
mellanskeppets gafvelfönster stod en urtafla med nämnda
årtal. Den hvilade på en rundbåge, hvars bärstenar
utgöras af tvenne menniskohufvuden. Samma urtafla, som
är fyrkantig och håller 8-^ fot i hvarje sida, har
flygelstycken. Mennisko- lejon- och örnhufvuden samt
fågelklor och fruktklasar bilda hennes sirater. Allt är
rikligen utstyrdt med brokiga oljemålningar och starka
förgyllningar. Ofvanpå urtaflan till venster står en
menni-skogestalt 3 fot hög, hvilken på en klocka af 9 tums
diameter slår qvart, och till höger står ett lika stort
benragel, som på en likadan klocka slår timmar.
Der-emellan stodo de fyra evangelisterne, 6 tum höga, pä
en rund skifva, hvilken vid hvarje klockslag kringfördes.
Denna urtafla, hvars visare och figurer drefvos af ett
litet urverk, har sedermera blifvit flyttad på norra sidan
om vestra ingången, förmodligen på den tid norra tornet
fått det urverk, som nu sätter desamma i rörelse.
Ett nytt orgelverk blef 1626 uppsatt på den grofva
mellanmur, hvilken skiljde mellanskeppet från
mellanko-ret. Detta orgelverk, som hade fasad och läktare både
åt vester och åt öster, var, oaktadt sina framspringande
flyglar, sina tempellika uppsatser och höga bildstoder,
oansenligt i jemförelse med kyrkans storhet och
opassande för hennes byggnadsstil. Hela strukturen var bättre
utförd än uttänkt. Läktarskranket åt mellanskeppet hade
kolonner på höga fotställningar och ett ansenligt bjelk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
