Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’327
Jivilket allt tillhörde Lundagård. En ansenlig trädgård
sträckte sig från norra sidan af hufvudbyggnaden upptill
Paradisgatan, och omgafs af Sandgatan i öster och
förutnämnda tomt- och hageplatser i vester. Inhägnaden
bestod dels af gråstensdike, dels af enrisgård; allt i ett
förfallet tillstånd. En dubbelport vid stora husets östra
gafvelmur inledde till trädgården, hvars nordöstra hörn
intogs af ett gammalt korsverkshus, som blott innehöll
en förstuga och ett boningsrum och hvilket var förfallet
och hade halmtak. I trädgården nära hufvudbyggnaden
lågo tvenne fiskdammar, och i de många qvarteren, som
genomkorsades af gångar, stodo flere gamla och unga
frukt- och körsbärsträd samt krus- och vinbärsbuskar,
men höga almträd och låga fläderbuskar gåfvo det hela
ett halfvildt och ödsligt utseende 17)>
Vid närmare undersökning har det visat sig, att
hufvudbyggnaden aldrig varit, såsom man trott,
erkebisko-parnas residens. Väl erinrar ett och arjnat deri orø
rae-deltidsstil, men det bela röjer dock samma hållning som
många större boningshus, hvilka kort efter reformationen
tillkommit. Att hufvudbyggnaden härrör från berörda tid
kan af följande förhållanden inhämtas. Grundvalarne äro
dels gamla dels nya, och murningen liknar mindre äldre
munkarbeten än nyare kronoarbeten. De ekplankor, som
blifvit inlagda öfver fönsteröppningarna, voro nästan
friska, hvadan de ej der legat flere århundraden. En del
huggen sandsten, som tillhört äldre byggnader, var i
murarna använd. Slutligen röjde detta hus intet slags
beräkning på försvar mot ett fiendtligt anfall.
Erkebi-skoparnas fordna residens måste således legat närmare
kyrkogården, och de ofvanberörda grundvalarne ha
troligtvis varit lemningar derefter. Detta hus är tvifvelsutan
detsamma, som Fredrik II lät å Lundagård uppföra, och
hvarför bönderne i Torna och Bara härader 15 78 ålades
att hämta sten och kalk från Fogelsång, och som borde
för Christian IV.s hyllning 1584 fullbordas18).
17) Akademiens inventarier 1696—1725. 18) Kongl, bref den 26
Oktober 1578 och den 22 Mars 1584.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
