Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra boken. Kykans förbättringar och märkvärdigheter under Lutherska tiden - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’457
detta fynd gjordes, blott ett enda mynt, som till alla
delar liknade det förstbeskrifna, ehuru detsamma var
något skadadt. Brunius har till följe af arkitektoniska
iakttagelser vid den gamla sidotrappans uppbrytande
förmodat, att dessa mynt blifvit före kyrkans invigning
1145 nedlagda, och att de således icke kunnat till
nämnda konungar hänföras; men då åtskilliga liknande
mynt anses med stor sannolikhet tillhöra en sednare tid,
och ett sådant finnes i kongliga myntkabinettet i
Köpenhamn med bokstafven p å erkebiskopens bröstbild och
ett annat med pe tillika med lv å hans bröstbild,
hvarmed förmodligen menas erkebiskopen Peder Saxesson i
Lund således åren 1224 och 1228, och då man
slutligen först vid Valdemar I.s eller Knut VI.s tid börjat
att å mynten utesluta inskrifter; så torde det måhända
tillsvidare få antagas, att den ursprungliga sidotrappan
blifvit efter kyrkans invigning uppdragen. I brist på
tillräckligt ljus i Nordens äldsta mynthistoria lär svårligen
någon ännu kunna med full säkerhet afgöra, när dessa
mynt blifvit präglade. Det tyckes emellertid vara
otvifvelaktigt, att de blifvit slagna i Lunds mynthus, och att
konungen i Danmark föreställes å den ena samt
erkebiskopen i Lund å den andra sidan.
De nya sidotrapporna sattes till sluttning och
utsträckning i fullkomlig harmoni med hufvudtrappan, och
stegen inlades mellan passande balustrader. Alla de
gamla stegen voro rätvinkliga, hvadan de nya gjordes
likadana. G. S. Hennig, som 1768 nedref ett vapenhus
utanför södra sidoingången, uppförde der en trappa,
hvars steg profilerades med staf och karnis, och vi ha
nyligen nämnt, att hufvudtrappans steg enligt Nyströms
uppgift fått samma listverk. Då likväl en dylik
profilering förgäfves sökes i någon af kyrkans ursprungliga
trappor och den ej heller tillhör runclbågsåldern, så var
det mycket skäl att för sidotrapporna använda en mera
passande och vida enklare anordning, i synnerhet som
flere af de gamla stegen kunde med sina räta vinklar
renhuggas och med fördel begagnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
