Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Erikson - Ur en hypokonders dagbok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Skåne i November.
Luft, luft, jag kväfves, misstankens miasmer
fylla atmosfären omkring mig, förtalets gifter
anfräta min själ, jag dragés ner i smutsen; jag
har en klamp kring benen, man sticker med
spjut och knappnålar i min rygg; jag känner
mig som en uggla, som kommit ut om dagen
och hackas af kråkornas och gråsparfvarnes
näbbar. Min själ svider, vrider sig i vånda och
ve. Jag känner lönnmördare trampa på mina
hälar, afundsmän smutskasta mitt namn, och jag
kan intet göra. Endast lida, förakta och glömma.
December.
Jag sitter med en liten nätt, fint ciselerad
tingest i handen, en ästetisk sexpipig pjes, just
gjord för att tillfoga Döden i Skjönhed. Hanen
är spänd och fingret hvilar på trycket. Min
broders afskedssång från lifvet står med eldskrift
framför mig:
>Hvart jag blickar kring; mi^,
Öken blott jag finner;
Oken ar inom mig-,
Dit ej vindfläkt hinner.
Sol, du svartne gärna,
Ej jag dig behöfver —
Trollmö, sätt dig vid mig,
Sjung en säng, som sofver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
