Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Wallengren - En ensam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T IO
jag får se, misstänker jag; men en gäng har jag
sett en pojke, som ser ut som han hette Jöns,
hårdraga en flicka, som jag (oombedd) döpt med
det bleka, indifferenta namnet Anna. Då fadern
ätit middag, sitter han der, rökar snugga och
läser tidning, tittar ut då och då. För det mesta
sitter dock modern der, med ett slags
antima-kass-arbete (eller hvad otyget heter) i
händerna. Hon tror nog att hon arbetar på sin
antibarkass, men då jag ser dit, glor hon alltid
intresseradt i spegeln. Hon kommer aldrig att
få färdig sin antimadrass.
b) Högra fönstret.
Pythia på sin trefot var ett intet emot denna
magra mamsell, med röd, hvass näsa och små
svarta ögon. Trofast blänger hon bort sitt lif
vid sin oskattbara spegel. Hon hänger der
alltid, hon försöker skjuta ögonen ut på skaft för
att glo kring hörnen, hon har sig och hon ger
sig derinne i pathologisk nyfikenhet. Hon tänker
sig gräsliga ting fördolda bakom alla gatans
små händelser.
Ibland ilar hon ut i staden, snabb som en
Septemberblixt, kilar in här och hoppar in der,
berättar och går på, lägger ut och lägger till,
häcklar och spräcklar allt och alla. Min värdinna
säger respektfullt om denna hundraögda hydra
att *hon kommer så mycket i bättre famelier».
Hon är sladdrets drottning i denna stad, jag vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
