Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
314
dent, sedermera magister 1738, docens i orientalspråken 1741,
adjunkt i samma språk 1742. Känd som utmärkt orientalist
erhöll han 1745 förtroendet att i kongl. kansliet wara tolk för
den Tripolitanska beskickningen och utnämndes 1/3 s. å. till
professor i grekiska och orientalspråk i Lund. Enligt skånska
presterskapets för domkapitlet yttrade önskan och på
domkapitlets rekommendation utnämndes han 1764 till fjerde theol.
professor och pastor i Hardeberga; han fortfor likwäl
sedermera att i. philosophisk kandidateramen examinera i
orientalspråken. 1765 erhölls prostetitel, 1768 theol.
doktorswärdighet, 1769 tredje theol. professionen med Stångby prebende.
Utom disputationer utgaf han en likpredikan skrifwen i
apologetisk anda mot fritänkeriet. De konsistorii skrifwelser hwilka
han uppsatt äro i en temligen gammalmodig stil, hwaraf kan
ses ett prof uti kyrk. Cornéers i Kjellstorp biographi. Död
29/8 1774. — Gift 26/9 1746 med Magdalena Ulrika
Hellichius, dotter af kyrkoh. i Allerum Olof H. och Katrina
Dryselius. Barn: Johan Olof, f. 1747; war kanslist, men
blef swagsint och dog på Malmö hospital. — Carl Magnus,
f. 1750, d. 1809; borgmästare i Carlshamn, fader åt f. d.
statsrådet, presidenten Munthe. — Christina Katrina, f.
1757, ogift. — Åke, f. 1759; philos. mag. och tullskrifware i
Dalarö.
Wi anföra ett stilprof ur ofwannämnde likpredikan: ”Den
werldsställning wi lefwa uti har wäl sin kedja, så konstigt
sammanbunden, att wi ganska få leder med säkerhet kunna
utreda. Dock medförer dess föränderlighet i gemen ett ostridigt
wittnesbörd om en oföränderlig ewig grundorsak, i hwars fria
wilja och wälbehag wi måste söka första kraften till hela
kedjans författning. Här förekomma liflösa ämnen; här spela
fria och lefwande warelser, alle ömse om uti en wiss ställning
sammanparade. Några allmänna naturens lagar känna wi
och wörda derutinnan den bästa ordning och djupsinnigaste
wishet. Betraktom först den stumma naturen. Himmelens och
Jordens kroppar äro uti en bestämd ordning förenade. Wid
wisst jordens läge mot solen upplifwas, på bestämda tider, de
i jorden befintelige ämnen; några under swarta torfwan dolda
frön utreda sig af solenes wärma och behörigt mått af wätskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
