Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
127
ratet, medan L. ännu lefde. Följande året 11/3
befullmägtigades R. till pastor. Han wille icke hålla tingspredikan i
tingssalen i Sjöbo, enär sådant endast kunde ske ”med ett
twunget och suckande sinne.” Död 6/2 1734. — Gift 1720
m. företrädarens dotter Botilla Maria Litholander, som
sjuklig och swag öfwerlefde honom med flera små barn, bland
hwilka war en son wid namn Carl, som blef prest, men ej
wann befordran till pastorat.
9. Andreas Litholander, son af kyrkoh. Swen L.
härstädes och född 8/8 1708, blef efter underwisning i Lunds
skola student 8/3 1725, antogs 1729 till lärare för grefwe
Charles Emil Levenhaupt d. y. och en annan ädling wid namn
Stael von Holstein, blef 1734 magister och kallades s. å. till
pastor härstädes. En af domkapitlets ledamöter, H.
Benzelius, wille icke samtycka till hans utnämning i anseende till
hans ungdom, ehuru han kände honom såsom ”en beskedlig
dräng, den för sina år wäl anlagt sin tid i studier och fört
ett wackert lefwerne.” Deremot ansågo prof. Papke och
biskop Rydelius sig ej kunna förwägra L. fullmagt på pastoratet.
Han prestwigdes 10/5 1735. Wid visitation 1736 witsordade
prosten Gemzæus, att här hölls god kyrkodisciplin. År 1748
protesterade Skartofta och Öfweds församlingar mot ett
klockarewal härstädes, och L. förklarade sig deri instämma.
Domkapitlet ansåg detta för ”uppstudsighet mot K. M:s nädiga
förordningar,” och L. inkallades, samt retracterade sina uttryck,
sägande sig wisserligen icke wilja sätta sig emot K. M:s
förordningar, då deras innehåll blefwe honom bekant. En owanlig
högtidlighet förekom i Öfwed under L:s tid, då nemligen grefwe
Carl Fredrik Lewenhapts fru, som war född i Mailand,
öfwergick från katholska till lutherska läran. Enligt biskopens
föreskrift blef hon, sedan kungörelse derom föregående söndag
blifwit i kyrkan uppläst, offentligen examinerad och begick
derefter den hel. nattwarden, hwarefter tacksägelse af L.
förrättades på tyska och swenska med tal öfwer Pfs. 87: 5, 6; sist
söngs psalmen: O Gud, wi lofwe dig. 1753 ankom till
Skartofta pastorat en skomakare wid namn Johan Kunckel, hwilken
hyste besynnerliga meningar i religionen och uppgaf sig hafwa
fått omedelbara gudomliga uppenbarelser. L. tillika med kyrkoh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
