- Project Runeberg -  Lunds Stifts Herdaminne / Tredje delen /
190

(1854-1858) [MARC] Author: Severin Cavallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

190

på detta hemman, emedan det war ”anslaget till ryttarehåll;”
han fruktade nu att med barn och en ”flux hafwande” hustru
blifwa utkastad på bara marken. Hwar han sedan bodde
är icke kändt. 1687 rekommenderades han till att erhålla
understöd till prestgårdens uppbyggande. Enkan anförde som ett
skäl för sin konservation wid pastoratet, att hennes fädernearf
blifwit för detta ändamål anwändt. Han synes hafwa warit
en arbetsam och ordentlig man, men något kitslig och
”pikant.” Han inrättade och förde ett diarium eller, som han
kallar det, en ”handelsbog,” hwari anteckningar äro gjorde
ej blott om ”renati, denati och conjugati,” utan ock om
åtskilligt annat anmärkningswärdt; t. ex. ”Dom. 6 p. Trin. 1682
begynte wi vor Swenske Catechismum at læse aff
Prædikstolen.” ”Dom. 12 p. Trin. förbjöds strengeligen at qwinder i
barnsnöd paakalde Jomfru Marie.” ”Dom. 23 p. Trin. 1683
formantis gaardsbetienterne haardeligen af prædikstolen
formedelst man intet kunde haffue ro for raaben och skrigen med
dheris fæoanding.” Der nämnes ock att Gullarps kyrka
warit mycken förfallen wid hans tillträde, men på hans
bekostnad blifwit reparerad, så att gudstjenst der åter begynt att
hållas 22 sönd. e. Trin. 1682. S. å. beswärade han sig hos
domkapitlet öfwer fogden på herrgården, som ”opiniastrerade”
mot unliformiteten, hindrade bönderna från kyrkobesök, ej wille
anskaffa bröd och win till kommunionerna m. m. 1686
intygade han, att försummelse af gudstjensten och läsemötena icke
egde rum. 1691 klagade ”ritmästaren” Arwid Trolle att
”kyrkioherden, wyrd. herr M. Jacobæus i Gulerup honom (fast
han är Patronus loci) och hans huss tijd efter annan uthan
skialig orsaak medh åtskillig Tort och injurier incommoderat
samt all civilitet bak ryggen kastat” (domkap:s protok.). J
Trolles klagoskrift 13/1 1691 heter det, att Jacabæus ”icke
skämdes wisa sin malice emot Guds gåfwor och wälsignelse,
föraktade det bröd Gud förlänat honom,” och hade låtit i
wapenhuset i båda kyrkorna upphänga twänne sädeskärfwar, som
erhållits i tionde; han hade på predikstolen talat om
ryttmästarens hundar och andra ”bagateller,” som der icke borde
”trakteras,” samt banntyst en onämnd person m. m. JT. mente sig
hafwa skäl att ”eftersättja Pastoren på kall och kappa emot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lundsh/3/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free