Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl XI föreskref några år därefter, 1685 iB/t, »att för dem,
gom skrefve den Svenska Gazetten, skalle ej vidare bestås fribref, än
för så mänga fremmande Gazetters inskrifwande, som till den Svenska
Gazettens förfärdigande behöfdes, 450 dir smt.» Hvarjämte tillädes,
»att Swenska Gazetten skulle skickas ifrån Stockholm till alla
Postkontor, 2 å 3 till hvardera utan postpenningar, och skalle de läggas
lösa och oförseglade utan annotationer och chartering.» Då emellertid
konungen förmärkte, att med gazett- och advisväsendet ej den
försiktighet och riktighet brukades, som vore nödig, och att betjenterne på
posthuset läto sitt arbete mera bestå uti införskrifvande och utdelande af
gazetter, så skrifna som tryckta, än uti deras egentliga ämbetes sysslor,
och att därunder också ett skadeligt fribrefs missbruk föröfvades,
förordnade han genom resolution 1685 17/s, »att Gazet- och Advis-väsendet
alldeles skulle afskiljas från Postväsendet, dit det intet borde höra,
utan måste uti Cantzliet förrättas.» Han ålade därföre
Kanslikollegium »att taga någon der uti Collegio, som hafver kunskap om
in-och utländska saker och som dertill kan vara tjenlig, hvilken måste
uppsätta den Svenska Gazetten och, när något angeläget förefaller,
först förnimma sina förmäns omdöme, om det bör införas eller ej,
hvilka också besynnerligen kunna och böra hafva inseende derpå och
honom, när sakerna så fordra, anbefalla hvad han skall skrifva och
tryckia låta och hvad han skall låta utgå till fremmande orter. Kongl.
Maj:t vill ej heller längre tillåta, att Post Direktören, Cameraren och
Postbetjente sig med sådana Correspondentier, fremmande Gazetters och
tidningars införskrifwande och utdelande måga befatta eller någon fri
post derför åtnjuta, utan att de blifva wid sine sysslor och postarbete.
Men honom som uti Cantzliet detta arbete pålagdt warder, will K. M:t
fri post tillåta, dock till ett visst och medelmåttigt qvantum, som uti
det tillstundande reglementet skall uppföras. Så vill ock K. M:t
tillåta, att honom någon vedergällning efter som Cantzli Colleginm
skäligt pröfvar för sådant arbete, och till correspondente underhållande
från fremmande orter, må af Postmedlen bestås.»*
Kanslikollegium beslöt, 1685 u/t, »att den som skrifwer aviserna
skulle få del af K. Maj:ts bref, deraf han ock må låta inflyta uti
aviserna, det som är convenabelt.»** Följande dagen utsågs
seere-teraren Samuel Äkerhielm att hafva uppsikt öfver gazett-skrifningen,
hvarvid han anhöll att få till sin hjelp registratorn Ludvig Schantz.
Denne utsågs sedermera, 1685 S2/ia, att skrifva de Svenska gazetterna.
Samtidigt anvisades åt den Svenska gazettskrifvaren 450 dir smt,
därför han skulle förskrifva så många främmande gazetter, som han hafver
nödigt till den svenska gazettens uppsättande. Det bestämdes ock,
att hvar postmästare skulle få 2 å 3 exemplar af de Swenske
Avíseme. Schantz började 1686 utgifva fortsättningen af denna tidning
under titeln: Ordnarie Stockholmiske Posttijdingar (se nr 9).
* Key, Sv. tidningspressens hist. s. 65. Jfr ock Samlaren 13 (1892), e. 127.
•• Kanslikoll. prot. 1085.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
