Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1830-talet, och slutligen beslöts uppsättandet af ett sådant, hvartill
Post- och Inrikes Tidningar antogos. I juni 1834 inkom Svenska
Akademien, hvilken (såsom nämnts i d. 1, s. 10—18) 1791 2%2 af
Gustaf III erhållit privilegium att uppbära inkomsten af Post- och
Inrikes Tidningar, med en skrifvelse till kongl. maj:t, däri hon, »på
grund af svårigheten för en vitter korporation att efter tidens fordringar
besörja utgifvandet af en politisk tidning», uttalade den önskan att få till
staten afträda sitt privilegium å Post- och Inrikes Tidningar emot
en årlig ersättning af 5,200 rdr bko, som ungefär motsvarade hvad
de legala annonserna inbringade oeh hvilket belopp akademien behöfde
för sina oundgängliga årliga utgifter. Visserligen afslog kongl. maj:t
Svenska Akademiens hemställan om inlösen af dess privilegium, men
förklarade samtidigt i skrif velse till hof kanslern 1834 12/-, att det vore
akademien tillåtet att mot ett årligt statsvederlag af 5,200 rdr bko
under fem år, från och med 1835 t. o. m. 1840, öfverlåta sitt
privilegium å Post- och Inrikes Tidningars utgifvande till den person,
som af hofkanslern antoges att i fortsättning däraf efter fastställd
plan utgifva en svensk statstidning. Kontrakt härom upprättades
mellan hofkanslern och Svenska Akademien samt gillades 1834 23/s) af
kongl. maj:t. Sveriges Stats Tidning började under liofkanslerns
inseende utgifvas 1834 Vi2> efter en af excellensen O. Lagcrbjelke uppgjord
plan, af kanslirådet P. A. Wallmark, som antagits till dess
redaktör. Lagerbjelke var ock författare till den i tidningens första nummer
intagna »prospekten», liksom ock till de i dess första årgångar intagna
artiklar, undertecknade Philalethes. Bland de många framstående
personer, af hvilka ett större antal artiklar i Statstidningen blifvit
författadt, må här blott nämnas J. A. von Harlmansdorff\ J. A.
Haxelius, Anders Carlsson af Kullberg, J. E, Rydqvist m. fl.
1 kongl. cirkuläret 1835 2S/;j påbjöds, att ingen annan tidning
än Statstidningen finge för statens medel af embetsverk och
myndigheter hållas. För de annonser, som af embetsverken i Statstidningen
infördes, skulle, enligt kongl. brefvet 1835 28/n» betalning af de åt
dessa verk anvisade expensmcdlen erläggas samt, enligt kongl.
brefvet 1830 V2, af Statskontoret på vederbörandes rekvisition af för
handen varande medel utbetalas för de embetsverks räkning, åt hvilka
inga expensmedel funnos på stat anvisade. Åt Statstidningen
uppsattes äfven ett särskildt tryckeri 1835 på statens bekostnad.
I följd af dels för ringa prenumerantantal, dels ock att fasta
arvoden utbetalades åt en del medarbetare alldeles oafkortade, vare sig
de till tidningen lämnade många eller få bidrag, kom
Statstidningen att åsamka sig stor årlig förlust. Kontraktet med Svenska
Akademien blef därföre i slutet af 1838 uppsagdt att upphöra med
1841 års slut. Emellertid uppgingo Statstidningens utgifter öfver dess
inkomster från och med dcc. 1834 till och med 1841 års slut till ett
sammaulagdt belopp af 52,876 rdr 23 sk. bko 1 rst., hvilket på kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
