- Project Runeberg -  Lustgården : årsskrift / Föreningen för dendrologi och parkvård / Årg. 1, 1920 /
14

(1920)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

böljande ytor och dess täcka eller imponerande förmationer av gräsets
gröna färg med dess lugna vila. Och häröver gjuter naturen sin oänd-
liga mångfald av former, färger, harmonier och kontraster -— den absö-
luta oändligheten av detaljerade båglinjer, på oss utövande en tjusning,
som endast skulle lida av att analyseras; horisontlinjens kurvor, de
minutiösa oregelbundenheterna i den linje, som bladverket avtecknar
mot gräset eller marken, framhävandet av solsken och skugga — och
de medel naturen härvid begagnar, äro träd och örter. Dessa, fullän-
dade i sig själva, utgöra också de medel, trädgårdsanläggaren använder
för att dana landskapet." Vill man t. ex. förstärka intrycket av en
kulle, planteras träd på dess topp — och en mäktig silhuett skapas.

Då sidan av en kulle beklädes med träd, gäller det att framkalla
en rik växling i förm, färg, ljus och skugga. Det skulle vara en för-
sumlighet, om man icke iakttog detta, utan läte lövverket bilda en
kompakt massa. Märk vilken skillnad, då ljuset faller på en jämn
grön vägg, jämfört med effekten av ljusstrålarna, då de träffa grenverket
på t. ex. en gammal jätteek! Det gäller ock att tänka på karaktären
hes träden som fullvuxna.

Planteringen skall ge skydd, dölja det fula, frambäva det vackra,
ge rum åt utsikter, bilda en ram åt en vacker tavla.

"Plantera på kullarna, lämna sänkorna fria" är en i allmänhet
riktig princip, dock ej undantagslöst naturenlig. I varje fall bör man
undvika planteringar tvärsöver sluttande mark. Enstaka, fristående träd
framhäva karaktären av en sluttning. En lång, enformig linje i land-
skapet (ett skogsbryn €. d.) bör brytas genom förplanterade trädgrupper
på vissa ställen, öppningar, där så kan ske, på andra. Vid sidorna
av sådana öppningar (ej i deras mitt) anbringas mindre trädplanteringar
för att leda åskådarnas blickar i viss riktning och framhäva avstånden,
Planteringarna böra icke följa raka eller regelbundet småbuktande linier
utan skjuta fram i djärva uddar, markerade av fristående träd, än
dragas tillbaka i djupa, mörka inskärningar, för att blicken ej skall
fullständigt överskåda hela konturen. Ljust bladverk synes närmare,
mörkt mera avlägset. 1 de fall, då en lång sammanhängande linje icke
kan brytas (t. ex. i en skyddsplantering), minskas enformigneten genom
att träd med ljusare lövverk placeras på vissa avstånd. Effekten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:12:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lustgard/1920/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free