Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
santa, dem han känner från andra trädgårdar, och för varje årt borde
anges trädens ålder, storlek, härdighet, utveckling, skönhetsvärde och an-
nat av intresse. Av obekanta lönnarter torde prov, en med blommor ut-
rustad kvist, bifogas.
Det bör vara lätt att förstå anledningen till, att just lönn-
släktet valts, då det gällt en blygsam början till inventering av våra
parkträd. Vi ha redan inom landet ej så få värdefulla arter av detta
släkte, spridda över olika provinser, och dessa arter äro jämförelsevis lätta
att igenkänna. Ätskilliga av dem förekomma tämligen allmänt, och flera
ha genom sin skönhet och lämplighet för speciella ändamål vunnit träd-
gårdsägares och trädgårdsanläggares odelade gillande. Andra ha i bo-
taniska trädgårdar, stadsparker ete. visat egenskaper, som borde berättiga
till större spridning. I ena som i andra fallet vore dock en utvidgad
kännedom om respektive arter önskvärd, och det skulle ej vara svårt att
uppräkna hundradetals mer eller mindre viktiga spörsmål om våra lönnar,
som ännu vänta på sitt besvarande.
Huru långt mot norr trives vår vanliga svenska lönn (Acer pla-
tanoides) och sy komorlönnen (A. Pseudo-platanus)? Huru stora
kunna träd av dessa arter bli, och var finnas de största och äldsta
exemplaren? Skulle icke den förras avart blodlönnen (4. plata-
noides f. Schwedlert) tack vare.sin granna färg under lövsprickningen och
försommaren vara värd att planteras litet oftare?
Vem har odlat den äkta sockerlönnen, och vem har försökt sig
på att göra lönnsocker av denna eller någon annan lönnart?
Silverlönnen (A. dasycarpum), som ju också, ehuru med
mindre berättigande, kallats sockerlönn, anses av mången som otillräck-
ligt härdig för svenska förhållanden, och dock bildar den i sitt hemland
verkliga skogar lika långt norr ut, som de härdigaste päronsorterna kunna
odlas. Finnas icke flerstädes i landet lika vackra exemplar av detta
präktiga träd som det av dendrologerna under fjolårets exkursion med
rätta så beundrade trädet vid Hults bruk?
Den svenska naverlönnen (A. campestre) uppskattas i Skåne
som en av våra bästa och vackraste häckväxter, och dess mörka grönska
gör den verkligen förtjänt av alla lovord. Men skulle den inte kunna
användas för ett liknande ändamål även längre norrut? Kanhända före-
ligga några erfarenheter härom.
Det första förebudet om höstens klara färger ger oss väl Acer Gin-
nala, då dess fruktställningar antaga sin karakteristiska, bjärt röda färg.
Detta lilla träd borde just genom sin moderata växt särskilt ägna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
