Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift. Årg. 24, 1933. Ref. av N. Sylvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift. Årg. 24.
1933. 192 sid. med 91 illustrationer i texten. Pris 7 kr.
»I syfte att skänka ett större mått av kunskap samt att bidraga
till klarläggandet av naturskyddets motiv och mål inledes denna
årgång av Sveriges Natur med sex uppsatser, som behandla en och
samma naturtyp från olika synpunkter.» Våra myrar har valts till
ämne för denna första serie. »Myrarnas skydd är aktuellt, och de
utgöra en långt intressantare naturtyp än deras ofta enformiga
utseende låter förmoda. I Lennart von Posts inledande uppsats
klarlägges våra myrars betydelse som naturdokument, hur de avspegla
klimatets skiftningar genom tiderna och berätta för oss våra skogars
historia.» Av huvudsakligen botaniskt innehåll äro av myruppsatserna
Hugo Osvalds »Sveriges myrtyper», G. Einar du Rietz’s »de
norrländska myrarnas växtvärld» och Carl Fries’ »den svenska tundran»,
i vilka även dendrologiska notiser av intresse igenfinnas. — Den
senare hälften av årsskriften utgöres av uppsatser av växlande
innehåll. I de flesta av dessa är det främst botaniska spörsmål, som
dryftas. En rent dendrologisk uppsats av stort intresse möter här
i Bertil Lindquist : »skogsalmen i Sverige». En undersökning
av de västeuropeiska almraserna har ådagalagt, att »sydsvenska och
nordsvenska almar närmast äro att betrakta som skilda varieteter av
samma art. De visa inbördes olikheter med hänsyn till bl. a. bark,
bladform, bladtandning, bladtjocklek och grenarnas hårighet.
Säkrast åtskiljas de därigenom, att den sydsvenska typen ofta har starkt
håriga yngre grenar och breda blad med skarpt avsatt spets under
det att den nordsvenska i regel har helt glatta grenar (så när som
på årsgrenarna) och betydligt smalare, i en jämn spets utlöpande
blad. Den sydsvenska skogsalmstypen förekommer på talrika lokaler
i Skåne, på Öland och Gotland, och är icke sällsynt inom vissa
partier av mellersta Sverige, t. ex. i Västergötland, i Mälardalen och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
