Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Huru Luther försökte den katolska och fann den evangeliska frälsningsvägen - Den 31 oktober 1517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
domen i säregen mening blev den personliga
bättrings-, tros-, frihets-, ansvars och samfundsreligionen.
Det skall ej med framgång kunna bestridas, att
den lutherska frihets- och ansvarstanken, liksom den
lutherska föreningen av den enskildes och samfundets
rätt, gav uttryck åt den innersta folkkaraktären hos
den germanska rasen. Det var därför ingen
tillfällighet, att lutherdomen fick sin egentliga utbredning på
germansk mark, och att den där hade lättast att vinna
en, låt vara blott relativt, ren och full gestalt hos
Nordens folk. Där kunde då ock sammansmältningen av
lutherdom och germansk anda medföra den starkaste
folkliga kraftutvecklingen. Så fogade det sig ock så,
att det blev vårt svenska folk förunnat att i nödens
tider under Gustav II Adolfs ledning rädda
lutherdomen åt världen och därmed liksom på nytt skänka
kristenheten Luthers befrielsegärning. Detta är vårt
folks ovanskliga ära, det som mer än något annat ger
oss historisk rätt att fa leva vårt fria och
självständiga liv, även sedan den yttre stormaktställningen
försvunnit. Men denna ära utgör ock ett arv, som
innebär det djupaste ansvar. Är Luthers gärning
i denna stund ännu levande bland oss? Därav beror
till sist vårt folks framtid.
Den 31 oktober 1517.
Naturligen insåg ej Luther genast alla ovan
påpekade konsekvenser av den evangeliska
frälsningsvägen. Han var nöjd med att för sin egen del ha
funnit en nådig Gud och trodde sig därvid blott ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
