- Project Runeberg -  Martin Luther : minnesskrift till reformationsjubileet 1917 /
124

(1916) [MARC] Author: Hjalmar Holmquist - Tema: Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luthers utseende, personlighet och familjeliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

förunderligt sjukt, nästan kvinnligt hjärta, så jämrar det
sig i mig efter henne; aldrig hade jag förut trott, att
ett fadershjärta kan bli så vekt för barnen». Till
sin stora glädje fick han nästa år, just under den
hotande Speier-riksdagen 1529, en ersättning i en ny
dotter. Hon fick namnet Magdalena och blev hans
älsklingsbarn. Han visste ingen dag i sitt liv, då han
varit förargad på henne. När även hon 1542 rycktes
bort av döden, var det nog den personligen svåraste
prövning, som Luther under sitt liv fick genomgå.
Med gripande förening av sorg och själsstyrka kunde
han bereda henne till döden och trösta sig och
modern. Till sig själv sade han vid dödsbädden: »Jag
har henne mycket kär; men käre Gud, då det är din
vilja att taga henne bort, så vill jag gärna veta henne
vara hos dig». Därpå vände han sig till den sjuka:
»Magdalena lilla, min lilla dotter, du vill ju gärna
stanna hos din fader, och du går ju också gärna till
fadren i himlen!» »Ja, hjärtans käre fader, som Gud
vill». Och så vände han sig till modern: »Älskade
Käthe, betänk dock, vart hon kommer 1 Hon far det
ju så bra!» Så föll han på knä, bad och grät; och
i faderns armar somnade lilla Magdalena bort från
jordelivet. Då Luther såg henne i kistan, sade han:
»Ack, du älskade lilla Lena, du skall åter uppstå och
lysa som en stjärna, ja som solen». Och hustrun
tröstade han: »Jag har skickat ett helgon till
himmelen». Men huru sönderslitet hans hjärta var av
sorgen och saknaden, förråda hans ord till tröstarna:
»Jag är ju glad i anden, men köttet vill ej vara med,
skilsmässan plågar en över förmågan». Han repade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luther/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free