- Project Runeberg -  Martin Luther : minnesskrift till reformationsjubileet 1917 /
126

(1916) [MARC] Author: Hjalmar Holmquist - Tema: Sveriges kristliga studentrörelses skriftserie
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1530-talets segertid; de sista årens möda och frid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Utrymmets begränsning nödgar oss att åter gå
hastigt fram över i och för sig viktiga år av Luthers
liv. I protestantismens politiska historia under
1530-talet framträdde han ej så mycket som förut. Hans
främsta och mycket ömtåliga uppgift här var att visa
lutheranerna den rätta vägen under kejsar Karl V:s
ihärdiga försök att medels ett allmänt kyrkomöte eller
ett religionssamtal på fredlig väg återföra
protestanterna i den katolska kyrkans sköte. Till ledning
vid de politiska förhandlingarna härom med
katolikerna utarbetade Luther bl. a. 1536 en ny
bekännelse, som angav, vilka punkter de evangeliska
obetingat måste hålla fast vid, »om också himmel och
jord förgås — i denna står allt, vad vi lära och leva
i motsats mot påven, djävulen och världen». Denna
bekännelse underskrevs därpå vid en politisk
konferens i Schmalkalden 1537 av de närvarande
teologerna och fick därigenom under namnet »de
schmalkaldiska artiklarna» sådant anseende, att den kom
med bland samlingen av den lutherska kyrkans stora
bekännelseskrifter i den s. k. konkordieboken. De
schmalkaldiska artiklarna bilda också höjdpunkten och
slutpunkten i Luthers dogmatiska utveckling; de äro
liksom en facit av hans teologi. Han betecknade
dem själv som sitt »testamente». — När det gällde att
utan alla bihänsyn fritt bekänna evangelium, förblev
den åldrande Luther lika den unge Luther. Och hans
ståndpunkt var alltfort den, att evangeliets sak icke
skulle förfäktas med politiska intriger. »Vår sak
regeras icke av tillfälligheten utan av ett tryggt
rådslut, icke vårt utan Guds allena... vi må ihågkomma
ordet hos Moses: I skolen vara stilla, Herren strider

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:13:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luther/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free