Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nernas buller och propellrarnas ursinniga hugg, när
de fingo luft i stället för vatten mellan tänderna.
Våldsammare än någonsin sjöd och svallade hafvet
kring fartygets skrof. Men hon tänkte nya tankar
och de gjorde henne döf för allt annat.
Att Tore upptagit hytten midt emot hennes,
hade hon genast förstått — liksom att det hörde
med till beskyddarekallet — men det hade upprört
och pinat henne till det yttersta.
»Hvarför sof jag bort den enda natt jag var fri
att handla som jag ville? Hvarför sökte jag mig
till ett folkuppfylldt skepp, i stället för till öknen?»
hade hon frågat sig i upproriskt begär att trotsa
det påtvungna förmynderskapet och visa att vilja
och bestämmelserätt voro i hennes händer och ingen
annans.
Men frågorna tystnade af sig själft och vreden
stillades. Ty jordlifvets sorger och äflan hålla ej
stånd inför oceanens anlete. Och underligt som det
kan synas, äger detta brusande, oroliga vatten —
som ej vet af någon hvila — det oemotståndligas
makt att döfva smärta och söfva känslor till ro.
Utan betänkande hade hon packat upp och
ordnat sina tillhörigheter. Och trygg som barnet i
modersfamnen — i vissheten af att någon vakade
öfver henne — somnade hon ifrån såväl stormens
gny som sina egna tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
