- Project Runeberg -  Vid gassken och dagsljus : Bilder ur teaterlifvet /
44

(1885) [MARC] Author: Wilma Lindhé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rarekrets, hvilken han med bugningar och förtjusta
leenden tackade för det bifall, som skänktes honom.

Hon led oerhördt.

Tidningarna innehöllo långa artiklar af
beklaganden och kommentarer öfver hans helsotillstånd, och
läkarne förklarade, att »fullkomlig hvila skulle
återställa honom, men att dertill troligen behöfdes lång
tid».

En del af sitt gage fick han behålla, och nu, då
Erika ensam hushållade dermed, skulle det räckt
tem-ligen bra, läkarearfvode, medicin och stärkande medel
oaktadt, om ej dagligen obetalta räkningar inkommit,
tills hon ej viste utväg eller hjelp. Och hvilka
räkningar! Supéer, champagne, hyrvagnar, blommor och
smycken, hvarom hon ingenting viste.

Hon var för stolt att låtsa om att det ej varit
på henne, han slösat allt detta, och hon
betalade så länge hon kunde med det guld, hon ännuhade
qvar i sitt skrin: hon viste nu hvad det var att
använda det i sorg. Innan det ännu var slut, böljade
hon fundera på medel att föröka det, ty till brodern
ville hon ej vända sig. Att söka hans hjelp till
skylande af mannens dårskaper var henne omöjligt, och
dessutom hade hon skrifvit till honom, att hon kunde
reda sig med den inkomst, de hade. Hon hade trott
så, och nu ville hon ej taga tillbaka sina ord.
Tanken på Regina var ensam nog att afhålla henne
der-ifrån, och brodern, som genom utredandet af faderns
affärer kommit i ganska stor förlägenhet, hade nu
två söner samt modern att underhålla. Hon ville
ej öka hans bekymmer genom att omtala sina egna.
l)erför voro hennes bref ständigt glada och hoppfulla,
oftast en fullkomlig förklädnad för verkligheten. Till
moder och broder skref hon så af kärlek, till Regina
af stolthet — kanske skulle det varit hennes
pengar, som minskat Erikas bekymmer. Vid blotta
tanken derpå brunno hennes kinder af förtrytelsens
rodnad.

Hon böljade gifva musiklektioner och fick
ganska många elever; men hon kunde ej taga emot dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lwgassken/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free