Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ut ur stugan i full helgdagsstass, hvit mössa med
blankskinnsskärm, brokig sidenhalsduk, berlocker
öfver västen och skinande blanka skor.
Hackan föll ur morans hand, medan hon
stirrade på honom, som hade han varit en gengångare.
»I, som vet allt, mor,» sade han, där han stod
bredbent och tvärsäker med cigarren i munnen, »kan
la också sia, hva Per menar å tänker.»
»Hml Den ä svårare än alla andra å bli klok
på. Mej lurar nu hvarsken han eller nån ann. Men
inte springer ja omkring mä son mins hemliheter.»
»Te mej kan I la sia’t. De däringa bögget
hanses gör mej galen. Ja kan stort inte tänka på
nåt annt.»
»Han tänker la inte på stort annt, han heller.»
»Nej, men bögget ä ju bara te för henneses
skull, som ska bo där. Hvem ä ho tror I?»
»Se opp, så letar du dej la te’t.»
»Ska de vara nån å tösera här då?»
Han såg rent häpen ut.
»De en läser i hjärtat på folk ska en inte
förråda,» svarade moran högtidligt. »Utå mej får du
inte ett ord mer.»
Hilda på Kvarnbacken kom gående nere på
strandgatan, utstyrd med krusadt hår,
sammetsgar-nerad klädning och blankskinnsskor med rosetter på.
»Ränner inte de trollet här förbi för andra
gången på e lita stunn,» mumlade moran i
vredesmod, »å glor hit opp som en lockfågel.»
»Gro kväll igen, du,» skrek hon af full hals,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
