Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och han var räddad åt lifvet! Det härliga lifvet,
som sorg och lidande endast göra ännu kärare!
Dränggossen tog hand om Svarten, som fick
dubbel sockerranson.
Hvad Rolf angick, var han knappast inom dörren,
förr än han förstod, hvad som var på fårde.
Pianinot hade kommit, packats upp och ställts
på sin plats, och gamla Jana, som visste, hur han
längtat därefter, hade velat göra allt så festligt som
möjligt.
Det blef intet arbete af denna afton. Han
tänkte bara på att profva instrumentet, hvilket han
längtat efter som man längtar efter en vän och
förtrogen att tala vid och öppna sitt hjärta för Men
det skulle vara alldeles tyst i huset först, ty det var
som att gå till en tämpeltjänst. Musik! Han visste
knappast förr än nu, hur han trånat därefter och
efter att få höra sin egen röst.
Jana liksom tjänstflickan, hon hade till sin hjälp,
hade länge sedan gått till sängs.
Han satt framför det uppslagna instrumentet,
obeslutsam om, hvilken ton han skulle anslå.
Så föll det af sig själf — som af en ingifvelse
— och med detsamma lågo ord och melodi så klara,
som hade de aldrig varit ur hans tankar. Det låg jubel
i båda — och ännu mera jubel i sångarens stämma
— då han sjöng:
»Du kommer, saa er alting godt
og alt det onde glemt;
11. — Ledfyrar. 161
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>