Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
tog honom oavlåtligt; han förstod det med ens. Den
avlidnas man tog honom under armen med en
väns hjärtliga grepp — ofrivilligt såg han sig om-
kring för andra gången, och det föreföll honom att
han skymtade ironiska leenden i ansiktena. Han
kände något likt förödmjukelse och drog varligt
undan armen och avlägsnade sig några steg. Hjan
kände att han inte borde gå tillsammans med de|n
stackars mannen, inte borde ta emot hans vän-
skapsbevis.
— Jag får inte, sade han sig strängt och bittert
självförebrående, och han fick en allt starkare för-
nimmelse av ödslighet inom sig och omkring sig.
Det enda han såg framför sig var ensamhet och ett
liv utan mening och mål. Älskarinnans död hade
berövat honom jämvikten, betagit honom det lugn
och den likgiltighet vari han nästan stelnat, öppnat
ett halvläkt sår. Nu visste han att han aldrig skulle
lyckas återvinna detta förlorade goda, ty den dödas
ansikte skulle alltid stå för honom och vännens
stön av smärta skulle han aldrig kunna förgäta.
Han kände sig själv, och han tänkte förtvivlad:
Vad skall jag ta mig till? och alltmera frätande
blev känslan av ensamhet och övergivenhet.
De voro nu inne i skogen. Minnena kommo ström-
mande över honom bittra och trolska.
Ack, denna skogen, denna skogen! Vart träd,
var ängsbit var en hågkomst, en glimt av för-
gången lycka, en himmelsk ton i deras kärleks av-
brutna melodi.
»Vi skall mötas igen här i skogen, någonstans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
