Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lenox.
Hvad brådska i hans blick! Så blickar den,
Som bådar stora ting.
Rosse.
Gud skydde Kungen!
Duncan.
Hvarfrån, min ädle höfding?
Rosse.
Ifrån Fife;
Der Norrska fanor, nyss så trotsande,
Nu fläkta svalka åt vart folk. —
Den Norrske Kungen med ett skrockfullt antal
Kom, understödd af Din troiose höfding
Af Cawdor, och oss böd en olik Strid:
Till vapenlyckan, väpnad, sjelf steg ned
Och ställde honom mot en vardig like,
Som stred med honom om hvart enda fjät
Och tämde så hans yra Med ett ord;
Vår segren är.
Duncan.
Hvad lycka!
Rosse.
Så att nu
Sven, Norrges Kung af Dig begär förlikning;
Ej heller vi tillstadt hans folks begrafning,
Förr’n han betalt på Sanct Kolumbans ö
Till vår skattkammar tiotusen daler.
Duncan.
Ej mer skall denna Cawdow födas, lik
En orm uti vår barm. Gå! må han dö!
Och med hans titel helsar du se’n Macbeth.
Rosse
Skall ske, min Kung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
