Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nordiska språkgrenen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minnesgode och väl underrättade gamle isländarna, som vi
veta det mesta af allt hvad vi veta om Nordens forntida
historia. Det är lätt förklarligt, att de företrädesvis
sysselsatte sig med sina egna och sitt norska moderlands häfder,
men de hafva äfven, om ock mera i förbigående, behandlat
såväl vår som än mera Danmarks historia. Af de många
isländska häfdatecknarna må särskildt nämnas den mäktige
höfdingen Snorre Sturloson († 1241), hvilkens stora norska
historia — vanligen kallad Heimskringla — är världsbekant.
Nära de egentligen historiska arbetena stå de många
isländska släktsagorna[1], hvilka behandla landnámsmännens och
deras första ättlingars öden. Då dessa ’sagor’ länge fortplantats
endast genom muntlig tradition, är det gifvet, att de ej
i alla detaljer (såsom till ex. ordalydelsen i de och de
personernas samtal o. s. v.) kunna vara fullt trovärdiga, men
att de i allt väsentligt äro fullkomligt tillförlitliga, kan ej
betviflas. Dessa släktsagor, som bilda så att säga ett förtidigt
uppslag till den modärna historiska romanen, äro från
många synpunkter ytterst märkliga. De gifva oss ej blott
en mycket målande bild af de första isländarnas såväl offentliga
som privata lif, utan de ha äfven i afseende på stil och
komposition ett stort estetiskt värde.
Vidare ha bevarats en mängd mytiska och heroiska sagor,
behandlande såväl forngermanska som fornnordiska
sagokretsar, såsom till ex. sagorna om Sigurd Fafnisbane och
Ragnar Lodbrok etc., hvadan äfven i detta hänseende den
fornisländska litteraturen är af stor betydelse.
Härtill knyter sig slutligen en mångfald öfversättningar
af det medeltida Europas legender och riddarromaner, hvilka
dock såsom blott bearbetningar af utländska original ej äro
af någon större vikt.
Den i bunden form affattade fornisländska litteraturen
är af nästan ännu större betydelse. Några af dessa fornkväden
äro säkerligen författade i Norge, men som de endast
bevarats i långt yngre isländska handskrifter, räkna vi äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
