Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folklig riktning, under det att bådas stil i kanske lika hög grad
är präglad af den personliga genialitetens adelsmärke.
* *
*
Studiet af vårt språk och våra fornminnen låg nästan
i lägervall under hela 1700-talet. Äfven våra främste
författare under detta sekel föraktade nära på af princip allt
gammalt och visade samma bristande blick för det organiska
sambandet mellan forntid, nutid och framtid, som är så
karaktäristisk för den stora franska revolutionen och som
måhända är denna väldiga världshvälfnings största missgrepp.
Detta århundrade bildar sålunda i detta som i många andra
hänseenden en bjärt motsats till det föregående. Men ingen
regel utan undantag. Särskildt som nystafvare och
dialektforskare utmärker sig Sven Hof (1703—1786), och 1700-talet
har dessutom att uppvisa det kanske största språksnille vårt
land framalstrat, nämligen den store språkforskaren Johan
Ihre (1707 —1780). Verksam på nästan alla den nordiska
filologiens och lingvistikens områden är han dock mest
fräjdad för sitt stora lexikon Glossarium suiogothicum (1769), tills
dato den utförligaste svenska etymologiska ordbok som
finnes. Men öfver hufvud taget fanns det på denna tid föga
intresse för vårt fornspråk och våra fornminnen. Hvarken
våra runurkunder eller våra gamla lagar, ej heller vår
medeltidslitteratur egde en tillstymmelse till den lätta, lekande,
eleganta, spirituella, litet frivola och litet kalla ton, som
då var på modet, och som af de egentliga gustavianerna
betraktades såsom sammanfattningen af allt skönt i litteraturen.
Endast Thorild hade en djupare, friare uppfattning, men
för vikten och värdet af vårt forntida språk och våra
forntida minnen egde ej ens han någon blick.
Denna det gustavianska tidehvarfvets stora okunnighet
i allt, som rörde vår forntid, går i arf till det Götiska
förbundet och röjer sig i hela vår vittra litteratur under förra
hälften af detta sekel. Det är därför ej heller på grund af
några djupare studier, utan mera till följd af snillets intuitiva
blick, som våra stora skalder i början af vårt sekel —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 16:19:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/madermal/0191.html
