- Project Runeberg -  Maj : en kärlek /
261

(1998) Author: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1998, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vi gick på Dramaten och såg Garcia Lorcas "Mariana
Pine-da" i regi av Mimi Pollak. Efteråt var vi hemma hos mig på
Skånegatan. Vi åt hummer och drack vitt vin; chablis.

- Det går inte, sade Sonja, jag tycker bra om dig och du är
inte otrevlig eller så men det går inte. Jag vill inte att du skall
förföra mig. Mamma har rätt. Du är tio år äldre och har varit
gift två gånger.

Jag såg på henne. Visst tyckte jag om henne, visst var jag glad
i henne men plötsligt förstod jag att jag egentligen såg Maj sitta
där på sängkanten i stället för Sonja. Sonja satt där som en stånd
in!

- Jo, visst har hon rätt din mamma, sade jag. Jag har varit gift
två gånger och inte så lyckligt heller. Jag vore inte bra för dig.

- Men du är rar, sade hon.

Ja, det var Maj jag såg hela tiden. Jag försökte låta bli, försökte
undvika att tänka på henne, men det gick inte. Egentligen
längtade jag fruktansvärt efter henne. Men jag sade ingenting om
henne.

Det var med Kaj jag talade om Maj. Det var den enda
människa jag kunde tala med om detta att Maj kommit hem
där-nerifrån och varit gravid.

Kaj kände mig. Hon var inte så olik mig heller. Syskon var
vi och vi hade alltid varit nära. Hon hade rest ner från
lantmannaskolan för Lisbets bröllop och var i Stockholm över
dagen. Jag bad henne komma till mig på Skånegatan.

- Det är viktigt. Du måste ta dig tid. Det är något jag måste
prata med dig om.

När Kaj kom berättade jag allting för henne.

- Men Jejje, sade hon. Jag har aldrig sett dig sådan. Maj har
sårat dig, sårat dig djupt. Fast sårad är du inte, på svenska låter
det som om jag menar att hon irriterat dig. Du är wounded.
Du sitter framför mig och blöder Jejje liten.

261

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:22:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/maj/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free